Alla inlägg under februari 2017

Av Carina - 8 februari 2017 21:24

Lite mer reflektioner!

I maj/juni är det tre år sen jag blev sjuk, eller sen jag fick min dom.  Jag var ju troligen sjuk länge innan jag fick domen, åtminstone drygt ett halvår innan. Fast det är ganska lång tid sen så har jag fortfarande inte förlikat mig med ordet CANCER.

Det känns så främmande att jag varit sjuk. Nu minns jag knappt hur det kändes då jag var så dåligt. Däremot så minns jag fortfarande all trötthet, både i kropp och knopp. Den har jag fortfarande kvar en del av, min riktigt energi är inte helt tillbaka! Jag hade tur, eller har haft tur. Jag klarade mig med bara en operation och en massa oro. Det kunde varit så mycket värre och det tänker jag allt för ofta på. Om det hade spridits, den var trots allt elakartad den jäkeln.

Dödsångesten sitter dock kvar och lurar hela tiden i huvudet. Så fort jag får ont någon stans så har jag cancer, eller någon annan sjukdom. En dag hade jag ont i huvudet och då sa jag till Thomas om jag får en stroke, säg till doktorn att det gjorde ont på vänster sida. Min kurator säger att har man väl fått cancer en gång så bär man alltid med sig det. Man är förändrad och det kommer att följa en livet ut, fast man blir frisk. Däremot kan man ju ändra mycket till det positiva men oron kommer alltid att finnas där, dödsångesten. Det är så lätt att säga att tänk inte på det, men så fungerar det inte. Tanken bara kommer utan att fråga först.

Kuratorn sa till mig att alla de som har fått cancer har en speciell oro som de får bära med sig resten av livet. Det stämmer för mig i alla fall. Jag har blivit så orolig för att bli sjuk igen, kanske inte i samma sjukdom men i alla andra möjliga sjukdomar. Det som är gemensamt är att de är dödliga sjukdomar jag är rädd för att få. Jag är mest orolig över att jag ska bli sjuk men jag är även orolig för att övriga familjen ska bli sjuk. Det är tur att man inte vet vart livet ska föra en.

Med facit i hand så är det först nu som jag börjar likna mig själv. Det har tagit nästan tre år. Jag började arbeta heltid i maj förra året och det är ju först då som jag började fungerar på riktigt. Innan dess var jag inte i bra skick. Jag skulle inte haft börjat arbeta så tidigt som jag gjorde men jag kände en inre press på att jag borde komma tillbaka. Att det förväntades av mig att blir pigg och frisk fortare då jag bara behövde opereras och sen var bra. Ingen har någonsin sagt till mig att jag borde börja arbeta tidigare utan det är jag själv som har satt den normen.

Nu känns det dock som jag är på en mycket bra väg framåt. Jag jobbar ju heltid (kanske även lite mer…) och det går ju bra. Nu fungerar jag ju bra och kommer ihåg det mesta men ibland blir det kortslutning i hjärnan och jag orkar inte mer. Jag skulle däremot vilja jobba mindre och vara hemma mer med mina barn. Det vore ju bra om Thomas skulle kunna skaffa sig ett väldigt bra jobb så jag kunde vara lyxhustru!!

 

Av Carina - 7 februari 2017 20:22

Äntligen har jag kommit igång med simningen, det är skönt. Man är snäll mot kroppen och ger den lite träning, man får lite ensamtid och så är det en ypperlig tid för reflektion. Man ligger ju bara där i pölen och försöker ta sig från ena till andra ändan i några varv… jag hade tänkt simma längre denna gång men jag känner av det i ryggen och fick nackspärr i fredags då jag simmade så jag höll mig till 500 m även denna gång. Målet är ju att komma upp i 1000 meter per gång.

När jag låg där i plurret tänkte jag lite på livet och allt som hänt. Allt som hänt mig med det sista knappa tre åren. I juni är det 3 år sen jag blev opererad. Det känns ju väldigt långt bort men samtidigt har det inte gått så lång tid. Jag tänkte att jag äntligen håller på att få tillbaka min energi. Jag har saknat den så mycket. Folk har sagt till mig att du som småbarnsförälder kommer inte att få tillbaka din energi förrän de är större. Men det är inte samma energi vi pratar om men det är inte så lätt att förklara för andra som inte varit med om en cancerdiagnos så att de förstår. Det är inte samma ork som alla andra har utan det är en annan typ av ork. Man kan liksom inte vila sig till den orken, den orken får man över tid. Nu äntligen börjar den orken koma tillbaka, ibland åtminstone.

Innan har jag haft mål men inte orkat ta tag i dem. Det har varit luftslott. Nu för första gången så har jag tagit mig i kragen och orkat hålla ut. Visserligen går det inte helt så bra som jag hade tänkt men så mycket bättre än det gått tidigare. Jag gick upp en massa kilo efter mina små tjejer föddes. De sov ju aldrig någon hel natt och jag fikade för att fira att de somnat. Det gjorde många kilo. De flesta försvann sen då jag blev sjuk men det åt jag upp igen efter jag blivit piggare. Jag har försökt att hålla mig till nyttigheter men jag har inte lyckats. Jag har inte haft ork till att fixa det. Nu däremot har jag äntligen lyckats ganska bra. Jag har ingen ambition att gå på diet eller hålla igen helt och hållet. Jag försöker att låta bli godsaker mitt i veckan. Äter bara macka på torsdagar då vi har frukost på jobbet och på söndagar. Ibland äter jag kakor om jag blir bjuden mitt i veckan men jag hoppar faktiskt över det fler gånger än jag tar.

Jag är ju gift med en lchf fantast och predikar det jämt (nu kommer han att protestera för han håller inte med på det, han har en egen variant…) men jag uppfattar det som predikan. Så jag har dragit mig lite för att ändra kosten för att slippa få kommentarer, både bra och dåliga. Men nu kan jag stå emot det. Jag har provat äta mindre kolhydrater men jag tror inte det är min stil. Jag äter ibland ägg till lunch men magen gillar inte det så mycket. Fixar inte heller mycket fett så det går också bort. Däremot har vi börjat äta mycket mer grönsaker, till barnens stora glädje. Det är mest mamman i familjen som inte är så glad i grönsaker.

Tänkte börja åka skidor men vi har ju ingen snö… det finns visserligen bra spår men då måste man åka iväg, det hade varit skönt att köra här hemma. Vi har varit iväg en gång och jag hade tänkt åka upp i helgen men det var mest isigt och blåsigt så jag stannade hemma. Denna vecka har jag både varit ute på lunchpromenad, simmat och åkt skridskor och då är det bara onsdag!

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards