Nu var det dags att åka hem. Barnen var lika trötta som vanligt och svårväckta. Jag hjälpte mamma och lägga över lite bilder till. Vi åt sen frukost, vi kunde äta ute och det känns bra. Vi hade lite att fixa innan vi skulle åka. Morbror Johan kom och ville säga hejdå. Vi tog det ganska lugnt och det kändes trist att åka hem. Vi hade kunnat stanna några veckor till men vi måste ju hem. Irma sa: jag längtar till Fannbyn. Thomas fick glänsa lite med movern. Det har vi köpt till och satt vid hjulet på husvagnen. Då kan de köra själv men hjälp av en fjärrkontroll. Det är praktiskt då man inte kan köra in husvagnen utan skulle behövt dra in den manuellt och det är tungt. Den är dyr men Thomas tycker att det är värt det. Nu stod alla karlar där och tyckte det var en toppen grej.

Vi sa hejdå till alla och åkte norrut igen…

Vårt första mål var Osby. Jag ville gärna gå på Lekoseum där och de hade ju stängt då vi var där på nedvägen. Det är inte så mycket omväg att köra dit då vi inte skulle till Karlstad då det blev bra. Det var otroligt varmt. Vi åt lunch på en parkering utanför innan vi gick iväg. Vi hade stannat längs vägen och handlat lite så vi hade fyllt kylen. Jag kan verkligen rekommendera Lekoseum. Dels var det mycket för oss 60-talister att titta på men också mycket för våra barn att leka med. De hade olika utställningar och även ute i en tågvagn. Där fanns en Barbieutställning och Barbie dockor man kunde leka med. Där kunde man även spela lite spel vilket jag och Thomas gjorde. Nere i källaren var det tomteverkstad som var otroligt fin. Där fanns också ett stort bord där man kunde bygga med typ mekano. Vi kunde ha varit där en hel dag. Det var billigt fika så vi fikade och sen lekte barnen igen. Elvira sa att jag vill spara min bulle tills vi kommer hem till mormor! Hon ville nog inte förstå att vi inte skulle tillbaka till mormor mer. Det fanns en butik som jag gick till och shoppade loss i.

Till sist då vi gått runt två varv fick vi åka vidare. Vi hade som mål att sova vid Vättern. Det fanns flera olika att välja på. På den ena fanns det en skylt för husvagnar men då vi kom dit hade de stängt av med stora stenar. Det var inte så trevligt att stå sidan om så vi körde vidare till Gyllene Uttern. Där var en riktigt mysig rastplast. Där stod inga lastbilar men dock flera husvagnar och husbilar. Det var lika fint väder här så vi tog fram grillen och grillade. Vi satt vid ett bord som fanns där. Vi hade Vättern framför oss och det var idylliskt. Efter maten gick vi för att kolla om vi kunde se mer av Vättern. Det var massa folk där och det verkade som om de väntade på någon. Någon var Vätternrundan. Det finns de som startar redan på kvällen, fast de flesta vi vet har startat tidigt på morgonen för då slipper de ha pannlampa. Vi fick se några cyklister innan vi gick och la oss.

Mitt i natten vaknade vi av att Signe skrek. Hon behövde kräkas. Det är inte praktiskt i husvagn. Fick tag på barnpallen vi har på toan som hon kräktes i innan vi fick tag på en skål. Hon vaknade några gånger och kräktes under natten. Vips blev jag också dålig och kräktes. Då jag har lite problem med bajseriet så kom det på båda håll samtidigt. Jag kunde ju inte hålla tätt. Så jag fick byta trosor några gånger den natten. Satt på toan och kräktes. Magsjuka är aldrig kul men ännu mindre roligt i husvagn. Så jag var inte så pigg. Vi tog det lugnt på morgonen och jag åt inget…

Vi körde sen norrut. Nu satte vi gps på hemmet och tänkte vi kör raka vägen hem. Vi hade tänkt hälsa på Inga-Britt men nu struntade vi i det. Vi tänkte inte så klart heller utan följde cyklisterna till Askersund. Vi skulle naturligtvis ha tagit en annan väg. Vi mötte dem på en liten väg och vårt ekipage är brett. I Askersund blev det akut till att stanna för då behövde jag både kräkas och bajsa. Usch, vill inte ha magsjuka. Vi stannade där en stund så jag hann vila mig lite. Vi körde sen en liten bit till innan vi stannade för lunch. Jag trodde ett tag att vi skulle behöva stanna där för natten. Vi stannade för lunch och där stod vi någon timme. Jag behövde sova. Jag är ju åksjuk i vanliga fall och inte blir det bättre av magsjuka. Thomas och barnen var ute och lekte och åt glass medan jag fick sova en stund. Vi körde sen vidare och hade Falun som mål. Dock ville gps att vi skulle svänga innan mot Mora så det fick det bli. Vi stannade på en rastplats men de rastplatser där lastbilarna inte kan stå slår romer läger och det är mycket folk och skräpigt så vi körde ut och vidare igen. Barnen var trötta på att åka bil men tillslut ställde vi oss på torget i Djurås. Trodde vi var i Gagnef men det var i Gagnef kommun. Det var ju inte på torget men nästan. Det visade sig att det var några raggare som stod där och burnade. Men familjen åt där ute, det fanns bord och stolar där. Jag låg där inne och åt inget. Drack lite saft fick inte i mig så mycket.

Vi somnade och jag vaknade med ett ryck vid elva tiden då jag någon höll på att burna in i husvagnen. Då låg Thomas där och mådde illa. Undrade om det var lågt blodsocker då han fuskat lite med diet. Jag hade inte kräkts sedan lunchen så mitt var väl över. Blir han sjuk kommer vi inte hem då det bara är han som kan köra… Jo, nog var det hans tur. Han satt på toa halva natten. Han blir dock inte lika sjuk som jag och var lite halvpigg på morgonen och var hungrig. Han gick iväg och kollade om det fanns en affär och det fanns det. Jag behövde nyponsoppa och så köpte han frallor till oss. Vi åt frukost och sen fick Thomas vila lite medan vi ritade. Thomas kände sig sen så pigg så han ville prova att köra. Han ville ju också hem. Vi hade tänkt komma hem ikväll men nu får vi se hur det går.

Vi körde en timme och så hamnade vi i Mora. Det är liksom sista anhalten innan Östersund. Så vi stannade där och åt lunch. Thomas åt och tyckte att det blev bättre efteråt. Vi gick en tur i Mora men det började regna så vi körde vidare. Det regnade sen nästan hela vägen. Jag blev så trött att jag somnade. Vaknade upp strax innan Sveg och då var Thomas inte pigg. Han sa att jag måste stanna och sova i Sveg. Vi tankade och handlade lite på Ica och så stannade vi där på parkeringen. Fällde ner benen och fikade. Thomas sov en stund och vi fikade och ritade. Efter tuppluren kände han sig bättre, och vi körde norrut. Dock varslade han om att vi skulle behöva stanna en gång till innan vi kom hem, om vi kom hem, vi kanske skulle få sova på vägen. Det regnade och var tråkigt väder. Men då vi kom närmare hem så blev det bara bättre och bättre väder. Jag fixar detta sa Thomas och så körde vi hem.

Det var skönt att komma hem. Jag började med att ta en tur i trädgården och se om det hänt något sen vi åkte. Det hade det, det var så mycket grönare men det har ju varit vinter då vi var borta så inga av fruktträden hade börjat blomma än. Det var knappt blad på några av älgarnas favoriter. Vi valde att inte tömma husvagnen utan bara ställa den på infarten påhängd på bilen. Vi gjorde helt enkelt så lite som möjligt. Barnen började direkt leka med sina leksaker som de verkade ha saknat. Klockan var åtta då vi kom hem och barnen var inte intresserade av att gå och lägga sig. Till slut sov dock hela familjen och vi var nöjda över att vara hemma och nöjd över semestern förutom de sista två dagarna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...