Jag är en gnällig mamma… jag undrar om min ork håller på att ta slut. Det är som när man är på semester och vill inte hem men då man väl ska åka vill man bara vara hemma direkt. Nu vill jag ha detta gjort. Visserligen skulle jag behöva en vecka till i praktiken för att hinna med men min hjärna vill nog opereras idag. Jag har inget tålamod alls, blir arg för allt och ingenting. Jag har ju inte sovit så gott heller så det gör ju inte saken bättre och värmen inte heller!

Jag har klippt gräset idag och det kanske dröjer tills jag får göra det igen, det är ju min uppgift här hemma. Jag undrar just hur handikappad jag blir. Jag får ju inte lyfta den första månaden men jag ska ut och röra mig. De trycker mycket på att det gäller att komma igång så fort som möjligt. Däremot att jag även kommer att bli mycket trött. Röra mig, vila, röra mig, vila… så får jag göra hela tiden.

Jag har funderat mycket på mitt illamående, eller att jag ofta blir illamående. Jag har mitt känslocentrum i magen. Många får ont i huvudet men jag mår illa. Kanske är det min magkatarr som spökar. Jag kanske mer problem med magkatarren vad jag tror. Så idag har jag bestämt mig för att äta magpiller under en lång tid regelbundet och se om jag märker någon skillnad. Jag kan ju må illa då jag äter vissa saker och speciellt om det är fett. Jag har ju köpt min lilla pillerdosa så kanske kan jag komma ihåg att ta dem. Jag kommer även att äta allergi medicin nu i sommar. Doktorn ifjol tycket jag skulle äta det under vår och sommar för min astma. Astman har ju inte varit vidare bra i vår så varför inte. Den har äntligen bättrat på sig men jag har också varit duktig med astmasprayen nu i slutet.

Jag städade toaletten igår och gjorde det sista idag, golven. Nu fick vi ett nytt rum… Jag har även plockat undan lite annat där inne och tagit hand om en massa kläder. Men det är långt ifrån klart. Staketet på lekställningen är klart och nu har Thomas lagt ut markduken undertill. Han har även börjat på sandlådan så imorgon ska det på lite sand undertill vid rutschkanan så de kan börja åka på den. På eftermiddagen åkte vi till Hegleplant uppe i byn. Det var ett häftigt ställe, de förädlar träd och nu har jag köpt en kastanj och en bok. Boken kommer inte att bli något stort träd utan mer ett buskliknande träd men vad gör det. Dessutom visste de inte riktigt hur det skulle klara sig så de ville gärna veta lite mer nästa år. Det visar sig att man nästan kan odla alla träd här uppe. Nästa år ska jag köpa en ek. vi köpte även en krusbärsbuske och en aronia buske, som det blir svarta bär på som man kan göras sylt och saft på. Fick lite tips på hur man kan ge dem näring på ett enkelt sätt samtidigt som ogräset försvinner. Man skulle lägga gräsklipp runt dem. Det ska vi prova imorgon.

Barnen och jag hade gjort en Sverige tårta. Färgade grädde gul och blå och gjorde som en flagga uppe på. Så när vi kom hem fikade vi i husvagnen. Vi försökte fika ute man barnen grät och sa vi vill fika i husvagnen så vi gjorde det. Vi hade redan sen innan bestämt att vi skulle sova i den i helgen. Nu blev det så men vi har den hemma på gårdsplanen. Man får låtsats att det är semester fast man är hemma. Vi spelade lite spel och det gick över förväntan men Elvira kan inte sitta still. Likadant då vi äter, hon står mest upp och går omkring. Kan just undra hur det fungerar på dagis. Nu sover barnen gott. Jag vill sova!! Och så sov dem. Thomas läste lite för dem men sen gick det undan.

Hoppas jag får sova bättre i natt och att jag får somna fort. Jag är ju trött och det var jag även igår fast jag inte kom till ro. Jag känner mig helt neutral nu. Jag är varken orolig, nervös och tänker inte så mycket på operationen mentalt. Däremot praktiskt då jag och barnen pratar mycket om det. Imorgon ska jag prova min låtsats stomi.

Idag har jag haft en heldag på sjukhuset. Jag mådde bättre idag än igår och det var ju tur men är inte helt återställd. Jag körde barnen till dagis, åkte sen hem och åt frukost. Hade tänkt att hinna göra lite saker men det gjorde jag ju inte. Tankarna snurrar och tiden bara går. Jag parkerade borta vid Jamtli så jag fick en liten promenad. Jag tänkte ju att jag skulle motionera lite mer innan operationen. Det gick inte så bra med min situpsträning och nu är det inte lönt tycker jag! Jag fick vänta en liten stund innan jag blev inropad. Då fick jag först träffa koordinatorn som jag träffade samtidigt som doktorn tidigare. Hon gick igen lite vad som skulle göras. Svarade på mina frågor, en del av dem i alla fall. De vet inte vilket stadie jag är i förrän de har opererats. Vi pratade även om cellgifter. De tar bara prov på det de opererar ut. De opererar ut mer än vad de behöver för att vara säkra på att allt är borta. De kollar sen lymfkörtlarna och om de är angripna. Hon tog ett exempel att om det var 20 lymfkörtlar och ingen var angripen skulle jag inte få cellgifter. Skulle det däremot finnas 17 lymfkörtlar och två är angripna blir det troligen cellgifter. Hon förstod att jag gärna ville ha cellgifter för att var helt säker men hon sa att får jag inte cellgifter är det för att de är 100 % säkra att de fått bort allt. Jag kommer dessutom att bli extra kollad.

Jag frågade också om mina bröstsmärtor. Hon sa att det är känt att magkatarr och hjärtinfarkt kan ha samma symptom och att hon trodde nog att det var magen som spökade. Hon tyckte jag skulle bruka allvar med att äta medicinen en längre tid. Jag är lite slarvig då jag inte har besvär, eller jag glömmer helt enkelt bort. Jag har ingen rutin för sånt och får aldrig rutin heller. Då tipsade hon om en liten dosett för tabletter en om dagen. Då kan jag ha den på fläkten så jag ser den. Jag kan ju inte ha tabletter framme så barnen kan ta dem.

Koordinatorn känner jag också mycket förtroende för och hon är lugn och det behöver jag tror jag. Jag fick ett papper om vad som händer inför operationen och efter. Det gäller att jag själv ser till att jag kommer igång efter operationen för personalen lär inte stötta mig lika mycket som jag behöver. Det vet jag genom jobbet, tanterna kommer in gående och ut i rullstol.

Jag fick sen åka upp till kirurgslussen och där skulle jag först träffa stomisköterskan. Jag behövde inte vänta så länge innan hon dök upp. Jag fick berättat för mig hur det är att ha en stomi. Att jag kan göra allt, jag kommer att få bada i mitt älskade barkar men inte förrän stygnen är tagna. Jag kan också basta, det trodde jag kanske inte. Jag kommer att få en gördel som jag kan ha då jag ska vara aktiv så den sitter på plats och även då jag badar i badhus och simmar. Det finns olika sorter av stomi och det kommer jag att få prova mig fram innan jag åker hem. Hon mätte ut vart stomin ska sitta. Jag har fått med mig ett kit hem så jag ska prova att ha en stomi i helgen. Ska även kolla om den sitter på rätt ställe i tanken på byxlinningar. De kommer att göra ett snitt en bit ovanför naveln och rakt ner och runda naveln. Så det blir ett lodrätt snitt. Jag kommer att få byta stomi hela tiden själv med hjälp på sjukhuset och det är lite det som avgör då jag kan åka hem. Jag ska vara smärtlindrad och kunna fixa stomin själv innan jag får komma hem. Hon sa att de numera har 2 bäddsrum och har man tur får man enkelrum då det inte är fler där och det skulle ju vara bra. Det kunde också vara så att jag fick en trevlig granne.

Det som jag fasar för mest är att jag måste dricka minst 1,5 liter vätska om dagen förutom te. Jag som aldrig dricker i vanliga fall. Jag ska även salta extra på allt jag som knappt äter salt. Jag har konstigt nog inte mycket frågor om stomin och undringar. Kan undra varför? Thomas frågade mig om jag inte tyckte det skulle bli läskigt med en stomi men konstigt nog inte! Vi får väl se hur det blir…

Jag fick sen vänta lite till och kom in till en sköterska. Hon tog ett EKG på mig och sen fick jag gå ner och träffa narkosläkaren. Där behövde jag inte vänta länge utan fick träffa en doktor. Han ställde massa frågor om mig och jag berättade att jag är otroligt lättsövd men han verkade inte ta så mycket notis av det. Däremot så noterade han att jag lätt mådde illa. Han ville att jag i förebyggande syfte tog magpiller både kvällen innan operationen och på operationsdagen, men jag kan ju inte svälja utan att äta och det fick jag inte. Då blir det ingen operation sa han, och då sa jag då blir det inga piller. Så jag kommer att få något intravenöst.

De är lite opålitliga ändå. Vissa säger att jag ska upp och gå på kvällen efter operationen, andra säger att det kommer du inte att orka. Undra vem man kan lita på. Jag kommer att få den första operationstiden då jag har en lång operation. De har bokat för 240 minuter, 4 timmar men narkosläkaren sa att har jag tur tar det 3,5 timmar och har jag otur tar det 6-8 timmar. De skulle dock se till att jag förblir sövd hela tiden. Jag kommer att bli smärtlindrad med ryggbedövning de första dygnen och då blir hela bålen bedövad. Så jag kommer att få kateter genom magen för jag känner inte då jag är kissnödig. Så jag kommer nog ha lite slangar hit och dit de första dagarna.

Jag åt lunch med en kompis på stan. Hela stan var full av studenter och de var en mycket hög ljudnivå så vi hörde knappt varandra. De for omkring på lastbilsflak och bara lät… det var ändå kul att komma ut i friska luften. Det var strålande solsken och varmt! Efter lunchen gick jag upp till sköteskan igen. Hon gick då också igenom hur det skulle gå till. Jag kommer att bli inskriven kl. 15.00 på söndag. Jag får inte äta efter 11.00 och ska laxera då jag kommer in. Jag får ta med mig familjen och jag tror att tjejerna vill komma och se hur deras mamma ska ha det den närmsta veckan. Jag fick lite mer svar på mina frågor. Hon tog även blodtryck och mer blodprov. Jag hade låg blodtryck igen och det känns bra. Då jag var klar där var jag fri. Jag tog och åkte till Ica och handlade innan det var dags att hämta barnen.

Jag fick en kommentar om att ångest kunde framkalla brösttryck. Jag har funderat lite på det. Det skulle mycket väl vara så då jag är under press men jag tror inte det. Dels så lättar jag hela tiden på trycket och känner inte riktigt av ångest. Detta började kring jul och det är i samma tid som allt annat började. Varje gång jag har haft detta tryck har jag spytt efteråt och det har blivit bättre. Jag undrar om jag inte förebygger min ångest rätt så bra själv. Däremot sover jag sämre nu som jag aldrig gör annars. Jag har svårare för att somna och vaknar hela tiden känns det som. De undrade om jag ville ha insomningstabletter på sjukhuset och jag sa nej men vi får väl se…

Kvällen var lugn och vi hade köpekräm, nu skiter jag in nyttigheterna och de sa till mig att jag skulle äta upp mig så jag är pigg inför operationen. Jag kommer troligen att tappa matlusten efteråt och jag behöver ladda. Jag kommer dessutom att kolhydratladda på sjukhuset. De har kommit på att man mår bättre efteråt om man gör det. De kommer att väcka mig så jag få i mig en del vätska innan klockan sex på morgonen då jag ska opereras klockan åtta.

Nu ska vi njuta i helgen. Vi åt jordgubbar till kvällsfika bara för… imorgon ska vi bygga och plantera och sen måste vi kanske städa innan farmor och farfar kommer. Mormor och Thomas kommer också i sommar och hjälper mig. Men vi kan inte chocka farmor och farfar som det ser ut nu. Vi åker inte iväg med husvagnen men vi ska nog sova i den i natt!!

Igår hade jag en bra dag. Det var lite att fixa med barnen så de kom till och från dagis men det gick galant. Elvira blev jätteledsen då Lars kom och skulle se efter dem tills Tobbe kom och hämtade dem. Hon brast i storgråt men det gick visst över. De var inte så pratsamma men det gick ju bra. Stina hämtade dem på eftermiddagen och det hade tydligen gått bra. Signe var nöjd i alla fall. Jag kom i tid till stationen och fick träffa mina kollegor. Det kändes först lite konstigt men det släppte fort. Jag hade hunnit ångra mig några gånger att jag bestämde mig för att följa med men det gick bra. Vi var på ett helt underbart studiebesök som jag föll för. De har gått tillbaka lite till den gamla modellen av hemtjänst utan massa planering. Det är nog ett önsketänkande att vi skulle få ha det så.

Solen strålade, vi åt god lunch och vi fick lite motion då vi gick dit och hem. Tågresan gick bra trots min åksjuka. Åt åksjuketuggummi och det gjorde susen. Då vi kom hem igen strosade vi lite på stan och åt en glass. Vid sex skulle vi ses på restaurang Lilla Siam och äta. Det var god mat och så fick vi efterrätt. Jag kände redan innan jag att var rätt så mätt men jag skulle nog inte ätit alls med facit i hand.

Jag skulle nog haft varit lite på dass men det är inte så lätt då man är iväg och inte kan sitta i fred. Jag fick ett sådant tryck över bröstkorgen i slutet av middagen och det var riktigt obehagligt. Då jag körde hem så sökte det mig så att jag höll på att stanna bilen och lägga mig på trottoaren. Nu hade jag resesällskap så jag körde på. Det var läskigt!! Jag kom hem till slut och slängde mig på sängen. Det kändes som det var stopp i kanalen och att jag borde spy upp maten men det kom inget… jag borde lära mig sätta fingrarna i halsen. Jag mådde så illa. Jag drack inget te, skrev inte i bloggen, öppnade inte ens datorn och la mig före Thomas. Då är jag sjuk!!

Fast jag la mig halv tio så somnade jag inte på riktigt förrän tre timmar senare. Jag hade ätit värktabletter men de hjälpte inget alls. Jag kunde inte ligga utan att det gjorde ont och kändes obehagligt. Jag blev lite rädd, tänk om det är hjärtinfarkt. Detta har hänt några gånger förut, två i stugan och en här hemma. Lika obehaglig varje gång. Måste fråga doktorn om detta! I morse vaknade jag och var lika trött och mådde lika illa. Thomas fick ta det mesta jobbet med barnen på morgonen. Jag orkade inte och var helt yr. Då de åkt iväg spydde jag äntligen… vilken befrielse! Jag har även suttit en del på toa så nu är jag nog i fas. Däremot var det svårt med mat. Låg sen hela dagen… inte gick upp förrän klockan tre på eftermiddagen. Då kom Thomas hem och serverade mig lite kräm och mjölk. Innan dess hade jag bara ätit lite fil och ett äpple. Drack inte ens te! För er som känner mig förstår ni att jag blir orolig då jag inte vill dricka te!

Vi åkte iväg till dagis på sommarfest. Igår var det sommar och morgon ska det bli sommar en ikväll var det höst. Vi hade dock tur att det inte regnade. Vi började med en sångstund inne. Jag blir förvånad över Signe ibland. Hon är så hemlig. Hon kunde sjunga Diggiloo utan att jag visste och även delar av Jämtlandssången! Barnen blev så glada då vi kom och Irma och Elvira ville inte släppa oss. Thomas fick vara med i sången då jag filmade. Han var även uppe och dansade små grodorna. Irma och Elvira som sjunger jämt sjöng inte en ton. De berättade att Signe sjöng högt och ljudligt på genrepet. Därefter åkte de barnen som ska sluta ut genom fönstret på rutschkana. Därefter blev det en lekrunda och sen mat. Det var trevligt! Det avslutades med brännboll.

Det gick mycket bättre än vad jag trodde att vara med. Jag hade kanske kunnat gå upp tidigare och gjort nytta men jag ville spara mig till kvällen. Jag åt en korv och en bulle på dagis och nu har jag ätit lite till. Har rejäl halsbränna och fick till slut i mig en kopp te men det var inget vidare gott. Just idag längtar jag efter operationen om det nu blir bättre efter det. Dessa bröstsmärtor skrämmer mig mer än cancer. Jag tror nog att jag är piggare än vad jag är ibland. Igår lekte livet och idag har jag legat till sängs.

Jag fick ett paket från mina fina vänner från Irland, Anna och Emelie. De skickade upp några tidningar som jag kan ha med mig på sjukhuset som tidsfördriv. Det var otroligt gulligt av dem och jag blev lite tårögd. Igår värvade jag lite fler fika kompisar under min sjukhusvistelse. Jag tror det kommer att bli långtråkigt. Att vara själv har jag längtat efter men inte som sjuk på en sal med andra människor. Jag vill vara ensam då jag kan hitta på roliga saker och sova gott hela nätterna. Det kan bli lite si och så på sjukhuset. Kanske kommer mina dagar att vara uppbokade jag vet inte.

Jag har börjat skriva upp en lista på vad jag ska fråga doktorn om. Vilket stadie är jag i? har äggdonations medicinering påverkat detta? När opereras jag andra gången och hur stor är den operationen? Hur lång tid tar denna operation? Varför får jag trycket över bröstet? Kan man se om jag har magkatarr på skiktröntgen?

Det börjar nog landa nu med min lilla sjukdom. Jag börjar kanske acceptera att det är så här. Jag känner mig ganska säker på att det kommer att gå bra och jag har erkänt för flera att jag har cancer, personligen. Det är mycket lättare att erkänna här genom bloggen. Jag har två syften med denna blogg. Det första är att jag inte gillar rykten. Jag vill att alla ska få samma information och så är jag inte så hemlig av mig och jag delar gärna med mig. Det finns säkert dem som tycker att man borde hålla saker för sig själv men de behöver ju inte läsa i min blogg… För det andra är det för min egen skull. Får jag mina tankar på pränt blir de inte lika farliga. Det är ens egna hjärnspöken som är värst. När jag har mått som sämst har det hjälpt att skriva i bloggen och det är bara för att då försvinner tankarna från mitt lilla huvud.

Det tar på krafterna att hålla på i trädgården. Jag har ju dessutom fått för mig att vara extra aktiv intill operationen så min kondition går från noll i två kanske. Idag har jag gått flera gånger för jag glömde plånboken i bilen… och det var varmt. Idag ha de varit så varmt att även jag ville sitta i skuggan och äta. Efter halva tiden gick vi ut och satte oss i gräset och åt färdit för det blev för kallt. Signe hade önskat pannkakor så jag gjorde ett gäng, tänkte då har jag i frysen. Trodde jag ja! Elvira åt som en häst. Hennes hunger verkade aldrig ta slut. Efter den picknicken hade jag blå barn (drottningsylt) men det gör ju inget. Vi tänkte så idag men vi orkade inget utan gjorde just ingenting.

Innan på dagen var jag och tog prov på Frösö hälsocentral, där kan de ta prover!! Denna gång behövde faktiskt hon två försök men annars tar hon alltid det på första försöket. Man ska boka tid men det struntade jag i och hoppades få komma till ändå och det fick jag… tog mig sen till stan. Började på Dollar, fortsatte till Lindex och tillbaka till Dollar igen och hämtade plånboken som jag lagt i bilen som jag parkerat där. Det blev som sagt en extra tur men det gjorde inget. Jag hade en lista med mig som jag handlade efter. Har idag handlat mjukisbyxor, jag gillar annars bäst jeans men efter operationen kan det nog vara skönt med mjukisbyxor. Inhandlade en hög med sommarklänningar till tjejerna för 50 kr styck på H & M, Irma vill bara ha klänning nu för tiden och det kan de väl få ha. Åt lunch med en kompis och handlade vidare innan jag stängde plånboken och åkte hem. Jag har köpt doktorsväskor till tjejerna som de ska få då jag har legat inne och kommit hem igen. Det kan behövas lite systrar här hemma då som tar han om mig.

Irma kommer att gilla mitt sår. Hoppas bandaget är lite blodigt så hon blir riktigt nöjd. I helgen trillade hon och slog upp knät. Vilken unge som helst skulle ha skrikigt i minst 15 minuter men inte Irma. Hon kom jublande in och ropade, mamma jag har blod på mitt ben. Visade sen även om upp stenen som hon slagit sig på. Hon gillar verkligen blod. Så en doktors väska blir nog bra.

Imorgon ska jag åka till Sundsvall med mina kollegor på studiebesök och sen blir det middag på kvällen. Jag får hjälp av grannen på morgonen och vakta barnen innan Tobbe kommer och hämtar dem vid färjan. Allt för att jag ska hinna med tåget. På eftermiddagen hämtar Stina dem innan pappa kommer och hämta senare i kväll. På onsdag ska jag göra klart en del på jobbet innan jag går på ledighet. Först kommer jag ju att vara sjukskriven och sen har jag semester och föräldraledighet. Vet ju inte ännu hur länge man blir sjukskriven. Säkert inte så länge som man vill! Det var ju lämpligt att det sammanföll med semestern. På torsdag blir det sjukhuset hela dagen.

Började fundera på mina studier igen idag. jag ska nog kontakta någon högt uppsatt person på psykologiska instutionen i Lund och kolla om jag verkligen inte kan får en hemtenta. Jag klara ju inte salstentan men å andra sidan gick jag den kursen 1998! Får jag inte gör det så skiter jag i den och tar en ny kurs istället. Jag har sökt en mamma kurser i höst. Hoppas på bättre lycka så jag kan få ut min examen. Det hade inte varit fel. Snart passar jag utmärkt som en kurator så mycket som jag gått igenom och bearbetat! Har i alla fall lärt mig en massa på vägen. Får se om jag tar kontakt med kirurgens kurator efter detta. Det beror lite på. Nu verkar doktorn så otroligt bra och lätt att prata med och då finns det inte lika många frågor kvar. Jag har ju redan tagit reda på att det finns kuratorer där och tänker använda mig av dem om jag behöver.

Idag har vi haft en underbar dag. Det har varit fint väder hela dagen men det är kalla vindar och försvinner solen blir det kallt. Idag har jag gjort kråkbärssaft och blandade i blåbär. Den smakade inte så mycket men den är full med antioxidanter. Jag gjorde även lingonsylt då vi tog sista burken idag. Det blev barnens favoritmat idag, blodpudding och bacon. Tänk jag åt inte det som barn och nu äter vi det ganska ofta. Det är billigt, enkelt och otroligt populärt bland barnen. Irma ville även ha det till middag och blev lite sur då vi skulle grilla kycklingsspett.

Vi har byggt upp allt virke som vi köpt till lekställningen och nu har det blivit golv dock inte helt ännu. Det har även blivit lite staket. Nu får vi köpa fler bräder så vi kan bygga vidare. Elvira har varit på väg upp flera gånger på stegen som står där. Hon vill åka rutschkana. Att den inte finns där ännu verkar inte vara något hinder!

Vi har fått ner potatis, lök, morötter och palsternacka i jorden. Har även satt om tomaterna i större krukor så nu hoppas vi på mycket bär. Signe vill bara köra balascykel och jag tror hon knäcker koden för cykling snart. Igår gick vi en sväng hela familjen och då lovade jag henne att vi skulle göra om det idag och det mindes hon. Så jag gick och hon cyklade och var jättenöjd. När vi kom hem hade vi fått gäster. Vi fikade och efter det fixade vi grönsakslandet. Det blev en kort dag kändes det som. Barnen var jättetrötta och efter maten badade de och sen var det sängen. Jag är också helt slut idag!! och nybadad, nu gäller det att bada morgon, middag och kväll om jag nu inte får bada efter operationen!

Det har annars varit en lugn dag men mina tankar. Har en att göra lista att bocka av innan operationen. Farmor och farfar kommer på söndag så vi måste nog städa lite… behöver även sy lite gardiner och kanske klänningar. Fungerar det mönstret ska jag nog köpa mer tyg och sy. Irma vill bara ha klänning. Hon vet verkligen vad hon vill ha på sig. Idag vägrade hon ta på pyjamasen, hon ville ha sov klänning eller pippi nattlinne. Jag har även en att göra lista tills imorgon. Ska ta prover på hälsocentralen och göra en massa ärende. Det är nog dags att köpa lite fina mjukisbyxor. De jag har är det målarfärg på och nu kanske jag hellre vill ha mjukisbyxor, i alla fall i början. Behöver kanske även mjukis piratbyxor? Tänkte också försöka klippa mig. De är ju ett år sen sist och nu när jag inte ska tappa håret genom cellgift så kan jag ju klippa mig. Annars verkar det ju onödigt. Jag måste också börja på min fråga doktor lista.

Idag pratade jag med barnen om vad jag lider av och att jag skulle bli opererad och hur det går till. Speciellt Irma berättar sen för mig hur det ska gå till och hon har koll. Dom ska ta bort din knöl du har i magen!! Precis. Då Signe skulle lägga sig frågade jag om hon hade några undringar om min operation och då frågade hon lite till. Annars frågar hon om allt just nu. Hur gör man stenar? Hur gör man grus? Varför har man grus på vägen? Hur gör man fleece? Hur gör man skidor?

Man börjar fundera lite på framtiden. Är det värt att jobba och tjäna massa pengar då man inte lever? Troligen kommer jag att gå ner i tjänst i höst. Jag ska bli klar med min utbildning hade jag tänk. Jag har fått ett informationsblad om att jag måste bli klar 2015 för att kunna ta ut min examen. Jag har sökt en hel hög kurser i höst och kommer jag inte in där får jag tampas med Lund igen… Nu vill jag vara lite mer mamma och orka vara en glad mamma som tom kanske plockar undan lite ibland. Jag skulle dessutom vilja anlita städhjälp. Då var vi tvungna att plocka undan och det skulle bli finare hemma. Vi skulle först behöva få till vår förvaring som vi inte har så vi har ställen att plocka undan sakerna på. Vi har börjat men vi är inte färdiga! Idag har jag satt ut åtta kartonger i garaget som får vila i sommar. Jag tänker mycket på att dessa dagar innan operationen är mina sista dagar i frihet. Jag vet ju inte hur livet blir efter operationen. Jag kanske får komplikationer som jag får leva med eller så blir det som vanligt. Jag har funderat på bukoperation. Undra om de delar på magmusklerna och går in som på kejsarsnitt? Då undrar jag om det är skillnad om man har några magmuskler eller inte? Mina är nästan obefintliga och kommer nog inte vara helt vältränade heller innan operationsdags. Hur blir det för mig efteråt? Kommer jag att få samma problem som många andra? Eller är det en fördel att vara otränad!! Kommer jag att få ett stort ärr? Kan de ta bort lite vitt ludd innanför skinnet då de ändå är där? Eller lite överskottsskin efter alla graviditeterna? Troligen vill jag åka en liten sväng med husvagnen nästa helg. Vi har fått mycket gjort idag och imorgon är det dags för sådden. Jag har klippt gräset och runt alla träd och altanen. Det såg så mycket bättre ut. Innan hade vi en gulprickig gräsmatta! Barnen har plockat gula blommor idag. De har fått var sin liten vas som de har satt dem i. Elvira valde att ha maskrosor i sin och de andra två har rapsliknade blommor i sin. Gult och fint! Jordgubbslandet fick regn på sig i natt så det blir nog bra. Jag fyllde ju även kartongerna så nu är uterummet fritt igen. De var ju dåligt väder i förmiddags. Jag hade helst velat hinna sy gardiner också men så kom solen fram och då ville jag ut. Thomas har byggt mest hela dagen men han körde också med jordfräsen i landet som vi ska så i imorgon. Det var för blött i morse så vi väntar tills imorgon. Vi ska även flytta barnens pallkragar dit där de odlar för de står så skuggigt nu. Vi tog oss en tur efter maten och Signe körde balanscykel hela vägen och Irma och Elvira gick nästan hela vägen. Det är en runda på ca 1,5 km. Vi stannade vid vattnet och barnen kastade sten. Det skulle de kunna gjort ännu om vi inte gått hem igen. Signe fick kläm på balanscyklingen så imorgon tar vi oss en ny tur. Har kollat upp recept på kråkbärssaft och ska nog koka det i veckan. Läste att det innehåller mycket antioxidanter och är bra för cancer. Hittade hur mycket bär om helst i höstas. Pratade med Mia idag och diskuterade vem som är 5 eller 20 procenten som inte blir botade. Jag hade ju bara tänkt att de skulle var jag! Mia däremot är lite klokare och sa att det är kanske de som är gamla och redan sjuka, eller andra som dör av andra orsaker. De var kanske inte helt friska innan och de kanske har fått andra komplikationer under operationen. Överviktiga med hjärtproblem. Ja, man kan ju tänka på olika sätt och då kändes det bättre. Det är samma sak med cellgifterna. Nu när jag skulle hamna i stadium tre för att få cellgifter känns det helt plötsligt helt okej att slippa. Ändå vill jag vara helt garanterad att allt är borta och att jag är frisk efter operationen. Det känns också bra att jag blir kollad ända tills jag fyller75 år och då kanske jag får fortsätta, jag hade ju ändå tänkt bli minst 100 och gärna 110 år!