Det blev sent igår, det brukar bli så då vi ses! Sov gott i natt och i natt behövde jag inte ha någon halstablett i munnen för första gången sen jag opererades. Ännu en milstolpe. Jag är så torr i munnen och det beror väl på svampen men det blir bättre för varje dag med medicinen så jag är så glad över att sköterskan fixade det till mig. Känner också att jag inte behöver något starkare. Jag tar inte denna 4 gånger om dagen som jag ska för de glömmer jag och ändå blir det bättre så jag är nöjd.

Nu har jag gått upp ett kilo och det är nog bra. Linda och jag kom överens om att det bara är muskler nu när jag är ute och går så mycket. Ska börja med runkeeper idag och mäta på det sättet istället då jag inte kan gå runt huset hela tiden. Jag kommer ju att nöta ut gräsmattan. Efter frukost idag började mina gäster städa. Jag fyllde en tvätt maskin och sen la jag mig för att vila i form.

Det känns otroligt skönt att få hjälp och det känns ännu skönare att veta att man har så fina vänner. De kommer hit och har bilen full med godsaker för att göda mig… se till så jag äter. Deras sällskap gör att jag blir piggare och aktivare. Det är guld värt.

Pratade med Thomas på morgonen. Han sa att Signe hade sagt att hon saknade mamma!! Det är nog första gången hon säger det och det värmde denna mammas hjärta! De har det bra i stugan. Myrorna är borta så nu sover alla i sina egna sängar. Vi har tagit upp gungställningen dit och de gungar hela dagarna. Jag förmodar att farmor puttar dem då de vill, det är inte min grej. Signe har varit med pappa och meckat lite bil. de var på skattjakt igår kväll. De var till gammelgården och grillade i grillkåtan. Där hade norrmannen som bor i byn lagt ut 3 guldtior och så fick de söka med en metall detektor tills de hittade. Irma var överlycklig över att ha fått en peng. Kul att de fixar sånt för våra barn. De kommer hem imorgon och jag längtar efter dem.

Jag har minskat på värktabletterna och nu hoppas jag att jag klara mig på två gånger om dagen. Kanske behöver jag inget alls efter tisdag då jag ska få hjälp med att ta bort alla stygn på stomin. Ska även be om en tätningsring eller vad det hette som gör att man inte får frätskador på huden i stomin.

Det ändå som är riktig trist nu är vädret. Jag skulle behöva lite sol och värme för att bli bättre känner jag. Molnigt, kallt och ruggigt är inget vidare för att bli pigg. Det är bara minabarn som gillar sånt väder. Nu var det ju så att jag körde mina barn grej idag. Vi gick ner till sjön trots att det regnade och satt där och fikade. Då tänkte jag att jag kanske ändå har påverkat barnen i rätt riktning även jag. Det var skönt att få komma ut och jag gick hela vägen dit. Mina vänner hade en stol till hands om jag behövde sätta mig längs vägen. Det behövde jag inte men det var skönt att få sätta sig ner sen vid sjön.

Då vi kom hem fikade vi lite till och pratade ännu mer. De fick sen köra hem. De har ju några timmar hem. Jag är så nöjd över detta besök. Efter frukost städade till mig och gjorde fint här medan jag vilade mig. Det är vänner det!

Nu har jag kollat färdigt på Fröken Frimans krig och sen har jag varit ute igen. Jag gick tio varv runt huset men det var tungt. Det regnade dessutom. Jag känner mig trött och det kan ju bero på vädret som är så grått så grått. Mamma och Thomas kommer på tisdag och under den veckan de är här ska de regna alla dagar utom en! Hur kul är det?

Nu ikväll kräktes jag igen… det var längesen men nu kom det hur mycket som helst. Jag som var så nöjd över att jag ätit så mycket i helgen! Jag har ju dessutom varit hungrig. Det hade man inget för. Jag har även ont i ryggen. Har fått det ibland och tror det har med magkatarren att göra. Det känns som om hela bröstkorgen trycks ihop och det gör ont så det söker mig. Jag kan inte sitta och inte ligga. Det finns inget bra sätt att vara på. Nu kräktes jag upp smärtstillande och jag vet inte hur mycket som gick in i kroppen så jag vågar inte äta mer. Det känns som ett bakslag och det känns jättetråkigt.

Pratade med Thomas men han pratade mest om skogsmaskiner och det tycker jag är så trist… nu kommer de äntligen hem imorgon. Jag har längtat så efter dem och det ska bli så skönt att få hem dem.

Det känns lite konstigt att vara själv hemma. Att ringa till familjen för att få prata med dem. Ringde efter frukost idag och då sa Irma, vi är i stugan. Ja, det hade kanske jag också velat fast inte i detta skick. Dessutom delar de stugan med ett gäng myror så de har nog lite hemlängtan tror jag… barnen vill inte sova för det är myror i deras rum. Igår fick de till slut somna i vår säng och sen fick Thomas lägga sig i fotändan för han ville inte heller ligga ute bland myrorna. Då kändes det skönt att jag hade en större säng själv än vad de fyra har, men finns det hjärterum… De verkar ha det bra så det känns ju bra för mig också.

Nu ser jag ändå mest framemot att få komma till doktorn på tisdag och får veta resultatet. Jag börjar bli för nyfiken. Jag hoppas att jag slipper cellgifter. Han sa ju tidigare att de trodde att jag skulle slippa det men man vet ju inte. Man får ju tydligen cellgifter vid minsta misstanke. Undra hur jag skulle må om jag ska få cellgift. Så illa som jag mår nu, hur blir det då? Man hör ju hur illa folk mår som får cellgift och då kommer jag säkert må ännu värre. Ska jag få cellgifter så börjar jag med det nu direkt tror jag. Man ska börja senast 2 månader efter operationen. Hur ofta man får cellgift vet jag inte heller men jag vet att det pågår i 6 månader.

Jag ser också framemot att träffa stomisköterskan, kanske ännu mer. För jag har ont och vill ha hjälp med det. Dessutom har jag flera frågor om vad jag ska äta. Är det något som är sämre att äta? Jag vet att skal inte är så bra så jag skalar nektarinerna och vindruvorna. Maria har varit här idag igen och tagit några fler stygn kring stomin men det finns nog några till som hon får ta på tisdag. Jag ska väl också börja ha mindre stomipåsar som hon får hjälpa mig med.

Idag har jag dock sett mest framemot att mina fina vänner Linda och Mia ska komma. De kom kring lunch och jag hade lite rester att bjuda på. Vi har sen pratat, pratat och pratat lite till… vi har fikat mycket också. Vi kom i otakt med maten med till slut blev det en sen middag. Jag gick några varv då de lagade mat. Då gick jag 15 varv i sträck och det är ett nytt rekord. Dessutom hade jag gått 11 tidigare så nu är mitt nya rekord 26 varv. På måndag ska jag gå hem till Maria så jag behöver öva mera i helgen.

Idag har jag provat med mindre värktabletter, det gjorde jag igår med men då hade jag mer ont. Idag har det gått ganska bra. Det känns bättre i stomin nu. Jag har ju även tagit i dusch och det var skönt. Jag tycker ju att jag luktar bajs hela tiden men så ska det inte vara, jag ska inte lukta. Nu vet jag inte om andra tycker det men det räcker ju att jag känner det. Ska diskutera detta med stomin sköterskan.