Alla inlägg under juni 2014

Av Carina - 30 juni 2014 23:31

Vilken natt… jag har haft så ont i ryggen och kunde varken ligga, sitta eller stå. Det sökte mig så och jag fick ingen ro alls att somna. Jag hade ju tagit värktabletter kanske en timme innan och vågade inte ta nya. Efter någon timme tog jag dock en Ipren och till slut somnade jag. Dock vaknade jag några timmar senare och mellan 03.00-04.30 var jag uppe och mådde dåligt. Tog då nya värktabletter. Jag smörjde med liniment och hoppades att det skulle bli bättre men till slut somnade jag.

Då jag vaknade vid åtta hade jag inte ont men mådde illa och var yr. Lyckades få i mig en macka och sen har jag mer eller mindre legat i sängen. Jag har tömt stomin två gånger och har jag kräkts lite. Det finns inte så mycket att kräkas. Jag har inte orkat vara uppe. Jag ringde till Thomas och grät och ville att de skulle komma hem genast. Jag mådde så dåligt och frös. Jag låg under täcket med både filt och full påklädd och ändå låg jag och skakade. Skulle varit på lunch hos maria men istället fick hon komma hit. Hon hjälpte mig med att fixa vätskeersättning och nyponsoppa. Hon tog pulsen och den var hög och hon tyckte jag skulle åka in till akuten så de kunde ta lite prover. Det vill inte jag…

Jag ringde sen till koordinatorn och hon sa samma sak. Då frågade jag om jag verkligen var tvungen till det. Det var jag ju naturligtvis inte men hon tyckte det vore bra. Kanske skulle jag behöva vätskas upp. Jag är inte så säker på att de gör så mycket men hon sa att jag kanske blir inlagd. Jag som är så yr kommer ju inte att orka sitta på akuten. Jag ska ju in till doktorn imorgon så vi får se hur jag gör ikväll.

Jag tror jag kanske har kört för hårt. Jag var ju pigg i helgen och har kanske pressat mig lite väl mycket?

Familjen kom med solen och det var så underbart att ha dem hemma. Jag åkte aldrig in till sjukan men blev lite piggare. Har inte ätit så värst mycket men har suttit uppe en del och så har jag duschat. Jag känner mig kräksugen hela tiden men har lyckas klara mig utan att kräkas på hela kvällen. Nu ska jag sova!

ANNONS
Av Carina - 30 juni 2014 23:31

Vilken natt… jag har haft så ont i ryggen och kunde varken ligga, sitta eller stå. Det sökte mig så och jag fick ingen ro alls att somna. Jag hade ju tagit värktabletter kanske en timme innan och vågade inte ta nya. Efter någon timme tog jag dock en Ipren och till slut somnade jag. Dock vaknade jag några timmar senare och mellan 03.00-04.30 var jag uppe och mådde dåligt. Tog då nya värktabletter. Jag smörjde med liniment och hoppades att det skulle bli bättre men till slut somnade jag.

Då jag vaknade vid åtta hade jag inte ont men mådde illa och var yr. Lyckades få i mig en macka och sen har jag mer eller mindre legat i sängen. Jag har tömt stomin två gånger och har jag kräkts lite. Det finns inte så mycket att kräkas. Jag har inte orkat vara uppe. Jag ringde till Thomas och grät och ville att de skulle komma hem genast. Jag mådde så dåligt och frös. Jag låg under täcket med både filt och full påklädd och ändå låg jag och skakade. Skulle varit på lunch hos maria men istället fick hon komma hit. Hon hjälpte mig med att fixa vätskeersättning och nyponsoppa. Hon tog pulsen och den var hög och hon tyckte jag skulle åka in till akuten så de kunde ta lite prover. Det vill inte jag…

Jag ringde sen till koordinatorn och hon sa samma sak. Då frågade jag om jag verkligen var tvungen till det. Det var jag ju naturligtvis inte men hon tyckte det vore bra. Kanske skulle jag behöva vätskas upp. Jag är inte så säker på att de gör så mycket men hon sa att jag kanske blir inlagd. Jag som är så yr kommer ju inte att orka sitta på akuten. Jag ska ju in till doktorn imorgon så vi får se hur jag gör ikväll.

Jag tror jag kanske har kört för hårt. Jag var ju pigg i helgen och har kanske pressat mig lite väl mycket?

Familjen kom med solen och det var så underbart att ha dem hemma. Jag åkte aldrig in till sjukan men blev lite piggare. Har inte ätit så värst mycket men har suttit uppe en del och så har jag duschat. Jag känner mig kräksugen hela tiden men har lyckas klara mig utan att kräkas på hela kvällen. Nu ska jag sova!

ANNONS
Av Carina - 29 juni 2014 22:19

Det blev sent igår, det brukar bli så då vi ses! Sov gott i natt och i natt behövde jag inte ha någon halstablett i munnen för första gången sen jag opererades. Ännu en milstolpe. Jag är så torr i munnen och det beror väl på svampen men det blir bättre för varje dag med medicinen så jag är så glad över att sköterskan fixade det till mig. Känner också att jag inte behöver något starkare. Jag tar inte denna 4 gånger om dagen som jag ska för de glömmer jag och ändå blir det bättre så jag är nöjd.

Nu har jag gått upp ett kilo och det är nog bra. Linda och jag kom överens om att det bara är muskler nu när jag är ute och går så mycket. Ska börja med runkeeper idag och mäta på det sättet istället då jag inte kan gå runt huset hela tiden. Jag kommer ju att nöta ut gräsmattan. Efter frukost idag började mina gäster städa. Jag fyllde en tvätt maskin och sen la jag mig för att vila i form.

Det känns otroligt skönt att få hjälp och det känns ännu skönare att veta att man har så fina vänner. De kommer hit och har bilen full med godsaker för att göda mig… se till så jag äter. Deras sällskap gör att jag blir piggare och aktivare. Det är guld värt.

Pratade med Thomas på morgonen. Han sa att Signe hade sagt att hon saknade mamma!! Det är nog första gången hon säger det och det värmde denna mammas hjärta! De har det bra i stugan. Myrorna är borta så nu sover alla i sina egna sängar. Vi har tagit upp gungställningen dit och de gungar hela dagarna. Jag förmodar att farmor puttar dem då de vill, det är inte min grej. Signe har varit med pappa och meckat lite bil. de var på skattjakt igår kväll. De var till gammelgården och grillade i grillkåtan. Där hade norrmannen som bor i byn lagt ut 3 guldtior och så fick de söka med en metall detektor tills de hittade. Irma var överlycklig över att ha fått en peng. Kul att de fixar sånt för våra barn. De kommer hem imorgon och jag längtar efter dem.

Jag har minskat på värktabletterna och nu hoppas jag att jag klara mig på två gånger om dagen. Kanske behöver jag inget alls efter tisdag då jag ska få hjälp med att ta bort alla stygn på stomin. Ska även be om en tätningsring eller vad det hette som gör att man inte får frätskador på huden i stomin.

Det ändå som är riktig trist nu är vädret. Jag skulle behöva lite sol och värme för att bli bättre känner jag. Molnigt, kallt och ruggigt är inget vidare för att bli pigg. Det är bara minabarn som gillar sånt väder. Nu var det ju så att jag körde mina barn grej idag. Vi gick ner till sjön trots att det regnade och satt där och fikade. Då tänkte jag att jag kanske ändå har påverkat barnen i rätt riktning även jag. Det var skönt att få komma ut och jag gick hela vägen dit. Mina vänner hade en stol till hands om jag behövde sätta mig längs vägen. Det behövde jag inte men det var skönt att få sätta sig ner sen vid sjön.

Då vi kom hem fikade vi lite till och pratade ännu mer. De fick sen köra hem. De har ju några timmar hem. Jag är så nöjd över detta besök. Efter frukost städade till mig och gjorde fint här medan jag vilade mig. Det är vänner det!

Nu har jag kollat färdigt på Fröken Frimans krig och sen har jag varit ute igen. Jag gick tio varv runt huset men det var tungt. Det regnade dessutom. Jag känner mig trött och det kan ju bero på vädret som är så grått så grått. Mamma och Thomas kommer på tisdag och under den veckan de är här ska de regna alla dagar utom en! Hur kul är det?

Nu ikväll kräktes jag igen… det var längesen men nu kom det hur mycket som helst. Jag som var så nöjd över att jag ätit så mycket i helgen! Jag har ju dessutom varit hungrig. Det hade man inget för. Jag har även ont i ryggen. Har fått det ibland och tror det har med magkatarren att göra. Det känns som om hela bröstkorgen trycks ihop och det gör ont så det söker mig. Jag kan inte sitta och inte ligga. Det finns inget bra sätt att vara på. Nu kräktes jag upp smärtstillande och jag vet inte hur mycket som gick in i kroppen så jag vågar inte äta mer. Det känns som ett bakslag och det känns jättetråkigt.

Pratade med Thomas men han pratade mest om skogsmaskiner och det tycker jag är så trist… nu kommer de äntligen hem imorgon. Jag har längtat så efter dem och det ska bli så skönt att få hem dem.

Av Carina - 29 juni 2014 00:27

Det känns lite konstigt att vara själv hemma. Att ringa till familjen för att få prata med dem. Ringde efter frukost idag och då sa Irma, vi är i stugan. Ja, det hade kanske jag också velat fast inte i detta skick. Dessutom delar de stugan med ett gäng myror så de har nog lite hemlängtan tror jag… barnen vill inte sova för det är myror i deras rum. Igår fick de till slut somna i vår säng och sen fick Thomas lägga sig i fotändan för han ville inte heller ligga ute bland myrorna. Då kändes det skönt att jag hade en större säng själv än vad de fyra har, men finns det hjärterum… De verkar ha det bra så det känns ju bra för mig också.

Nu ser jag ändå mest framemot att få komma till doktorn på tisdag och får veta resultatet. Jag börjar bli för nyfiken. Jag hoppas att jag slipper cellgifter. Han sa ju tidigare att de trodde att jag skulle slippa det men man vet ju inte. Man får ju tydligen cellgifter vid minsta misstanke. Undra hur jag skulle må om jag ska få cellgift. Så illa som jag mår nu, hur blir det då? Man hör ju hur illa folk mår som får cellgift och då kommer jag säkert må ännu värre. Ska jag få cellgifter så börjar jag med det nu direkt tror jag. Man ska börja senast 2 månader efter operationen. Hur ofta man får cellgift vet jag inte heller men jag vet att det pågår i 6 månader.

Jag ser också framemot att träffa stomisköterskan, kanske ännu mer. För jag har ont och vill ha hjälp med det. Dessutom har jag flera frågor om vad jag ska äta. Är det något som är sämre att äta? Jag vet att skal inte är så bra så jag skalar nektarinerna och vindruvorna. Maria har varit här idag igen och tagit några fler stygn kring stomin men det finns nog några till som hon får ta på tisdag. Jag ska väl också börja ha mindre stomipåsar som hon får hjälpa mig med.


Idag har jag dock sett mest framemot att mina fina vänner Linda och Mia ska komma. De kom kring lunch och jag hade lite rester att bjuda på. Vi har sen pratat, pratat och pratat lite till… vi har fikat mycket också. Vi kom i otakt med maten med till slut blev det en sen middag. Jag gick några varv då de lagade mat. Då gick jag 15 varv i sträck och det är ett nytt rekord. Dessutom hade jag gått 11 tidigare så nu är mitt nya rekord 26 varv. På måndag ska jag gå hem till Maria så jag behöver öva mera i helgen.

Idag har jag provat med mindre värktabletter, det gjorde jag igår med men då hade jag mer ont. Idag har det gått ganska bra. Det känns bättre i stomin nu. Jag har ju även tagit i dusch och det var skönt. Jag tycker ju att jag luktar bajs hela tiden men så ska det inte vara, jag ska inte lukta. Nu vet jag inte om andra tycker det men det räcker ju att jag känner det. Ska diskutera detta med stomin sköterskan.

Av Carina - 27 juni 2014 23:00

Då vaknade man ensam i huset. Det känns konstigt! Vaknade först halv sex men tänkte, nu tänker jag inte gå upp men sen somnade jag om och var lite halvvaken då chefen ringde vid halv nio. Gick sen upp och åt frukost. Var uppe en stund och var ute och gick 10 varv runt huset redan innan lunch. Idag fick jag göra min egen lunch. Det blev skinka och potatis men det är inte lika gott att äta själv. Jag som dessutom är dåligt på att äta.

Jag pratade med koordinatorn idag om mina sprutor. Jag har ju varit lite slarvig. Jag får ju gömma dem för barnen och då glömmer jag dem. Nu har jag bara tagit varannan dag och då är det bara för att Thomas påminner mig. Hon tyckte att jag skulle fortsätta med sprutorna som jag hade kvar. Jag frågade även henne om svampen i munnen och hon skulle göra vad hon kunde för att skaffa mig ett recept. Det gjorde hon och på eftermiddagen ringde hon och meddelade att det var utskrivet. Jag ska prata med doktorn om det på tisdag för det fanns visst bättre preparat. Men då vill de se i munnen.

Anna kom till mig i eftermiddags. Vi började med att hämta ut medicinen på apoteket. Hon lagde sen mat och efterrätt. Jag åt mycket, så mycket har jag inte ätit sen jag opererades. Hon fixade i köket och jag fick vila lite i soffan efter all mat. Det var trevligt att ha henne här. Oftast då vi träffas är vi på lunch och man brukar ha lite bråttom annars har vi 6 barn runt oss och då blir det inte mycket sagt. Nu hade vi tid att prata. Hon stannade till nio och då gick jag ut och tog några fler varv runt huset. Det blev 9 till. Vilket rekord, 19 varv + promenad till och från apoteket från bilen ca 2 varv till=21 varv. Hämtade in fler ägg så nu kan jag äta äggmackor igen.

Idag har jag provat att äta mindre värktabletter men det ska jag nog inte fortsätta mig. Har ont nu ikväll så imorgon blir det tre gånger om dagen igen.  Jag har så ont i mina tänder, undrar om de också blir drabbade av svampen. Har hunnit tagit två dosor av svampmedlet och jag vet att det kan ta lång tid innan man blir av med det. Det blev en äggmacka nu ikväll. Tänk att det och nyponsoppa är det ända som smakar bra.

Imorgon får jag Ljusdals besök och det ser jag verkligen framemot! God natt

Av Carina - 26 juni 2014 23:21

Idag somnade jag om rejält då Thomas och barnen hade åkt. Jag vaknade klockan 10 och det var väl tur så jag hann äta lite frukost innan vi skulle iväg till dagis. Jag hann äta en äggmacka. Det är mitt nya levebröd. Vi tog elva färjan till dagis, blev bjudna på korv och makaroner. Thomas plockade in rabarberna och vi skar dem och nu ligger i frysen på dagis så de kan göra saft och kräm i höst. Barnen tycker det är jätteroligt då vi kommer på besök. Vi packade med alla kläder och skor och åkte hem. Thomas packade klart, jag låg ute i solsängen på gräset och njöt av mina barn. Ett tag hade jag alla tre barnen med mig i sängen. Signe kramade mig hur mycket som helst och ville helst inte släppa mig. Jag undrade om de tyckte att det var konstigt att jag skulle stanna hemma och att de skulle åka utan mig till farmor. Då sa Irma: mamma du är sjuk och du orkar inte åka till farmor! Gullungar. De njuter av att åka dit och att jag inte följer med gör inget. Kanske de tycker att det är skönt att åka iväg och hoppas kanske jag är piggare då de kommer hem. Det kändes vemodigt att de åkte men så är livet. Jag la mig i soffan och vilade och kollade på Lena Philipsson som jag spelat in. Jag var helt slut efter förmiddagens utflykt. Jag sov en stund och pratade lite med Thomas. Maria kom vid sextiden och då hade jag ätit en köttbullsmacka. Hon tog bort några stygn vid stomin och såg att jag har frätskador på huden. Det blir så om hålet är för stort i stomipåsen så kommer det bajs på huden och fräter. De gör ont. Nu hjälpte hon mig att göra hålet mindre så nu får vi se om det hjälper. Vi åkte sen på kafferep. Det var kul att komma ut lite. Jag orkade inte äta något direkt men jag var med. Jag kände mig lite pigg för en gång skull. Var inte där så länge och sen fick jag skjuts hem igen. Då kom jag på att jag behövde frysa in rabarberna som jag fick av Marie igår. Satte mig framför tv och kollade Ernst och skar rabarber. Efter det började Den ofrivillige golfaren. Pratade lite med Thomas men han svor mest… Nu är jag trött, har varit uppe mycket idag och det gör ju inget!!

Av Carina - 25 juni 2014 23:14

Ställde klockan idag för att inte missa stomisköterskan. Jag vaknade då Thomas väckte barnen och då de åkt åt jag en hel macka och tog alla pillerna. Somnade sen om och vaknade av väckarklockan. Ringde, ringde och ringde till stomisköterskan men det var upptaget hela tiden. Till slut några minuter innan telefontiden var slut hann jag prata med henne. Nu var det inte så mycket bra information jag fick för egen del. Hon hade inte tid att ta mina stygn så det får jag be någon annan att göra. Jag skulle inte äta saltlakrits för det var laxerande och jag tog inte upp saltet lika bra. Jag missar ju salt. När man har stomi är det ännu viktigare att man äter salt. Vi har ju vant oss av vid det. Hon sa också att jag borde äta vätskeersättningspiller för salternas skull. Att jag hade ont och inte gillade stomin var helt normalt. Men om två månader har det nog släppt… TVÅ månader!! Så lång tid har inte jag på mig att bli normal. Jag vill vara det nu. Dels tycker jag att jag luktar bajs hela tiden och så skaver den och sitter precis i linningen. Jag känner mig inte alls bekväm i den. Ska jag dessutom hålla på i två månader innan det blir lite mer normalt smäller jag av. Det var inte kul att höra. Jag ska träffa henne på tisdag då jag ska till doktorn och då ska vi prata mer om det. Även musklerna försvinner ju otroligt fort, tur att man inte hade så många… och att det tar tid att komma tillbaka helt fysiskt. Jag har nog även fått svamp i munnen. Det är nog det spökar så idag handlar Thomas whichyvatten till mig. Det ska jag gurgla varje timme, borta tänderna ofta och även tungan och går det inte över blir det medicin. Hade det då Signe föddes och den medicinen var inte god… försvinner detta kanske matlusten kommer tillbaka. Jag undrar dessutom när jag ska krascha mentalt. Jag borde vara jätteledsen och gråta men de gör jag inte. Jag är liksom precis som vanligt och det tror jag inte är sunt. Det kommer att komma undra bara när. När jag pratade med sköterskan och hon inte hade tid med mig idag kom det lite tårar så de ligger där och bara väntar på att komma fram. Jag tror ju inte att jag bara kan gå obemärkt förbi en elakartad cancer så där? Annars har jag inte gjort så mycket idag. Jag har mest mått illa. Pratade med Thomas på förmiddagen och slängde på luren då jag kräktes men det var så lite. Kräktes mer sen innan jag skulle duscha. Nu har jag börjat gurgla i wichy vatten och det känns bättre så jag hoppas det blir bättre snart. Har ätit lite dåligt idag men två ägg om dagen tror jag är bra. Det är gott och det går bra att äta. Rostar en macka med både smör och majonnäs, ägg och salt. Jag ska ju äta mycket salt. Det blev ingen promenad runt huset idag men då barnen blev hämtade åkte vi hem till en arbetskamrat. Jag hade blivit lovad rabarber och vi plockade och pratade lite. Det var min ansträngning idag. Hon tyckte att jag blivit så smal, alltid något positivt… Har pratat med Anna och mamma idag och legat ute i solsängen. Alla klagar på vädret med då jag ligger där ute i solen är de nästan för varmt. Imorgon åker min lilla familj till stugan och jag får bli hemma. Det känns lite trist men det är nog bra för dem. Jag har ordnat barnvakt till mig men på måndag kan man få komma och roa mig kring lunch. Jag är lite dålig på att äta då jag är själv. Imorgon kommer grannen och hjälper mig med stomin. Det är tur att man har rätt folk nära, hon arbetar ju på avdelningen där jag bodde. Jag ska också beställa resorb som jag ska dricka enligt stomisköterskan.

Av Carina - 24 juni 2014 22:50

Det har varit en bättre dag idag. Jag sov lite för länge idag för jag tänkte ringa stomimottagningen då jag har ont i den men vaknade 8.45 och de stängde 9.00 och jag kom inte fram. Ringde till koordinator för jag trodde hon kunde hjälpa mig men troligen får jag ringa imorgon igen och då gäller det att komma upp i tid. Jag tror det är några stygn som ska försvinna själv som gör ont. Det är mycket bättre sen de tog agrafferna igår. Jag tog fem varv runt huset redan på förmiddagen i ett svep. Det var skönt och sen tog jag ett till innan middagen. Så nu är rekordet 6 varv. Igår blev det fyra men då gick jag även till hälsocentralen. Jag drog även upp lite ogräs idag och lite rester av vårlökarna. Imorgon kanske jag drar mer ogräs. Det är så mycket man vill göra i trädgården som jag inte orkar men min käre man har köpt en solsäng till mig idag. De har varit slut överallt men han hittade en idag. Så i eftermiddag har jag legat där och vilat och det har ju varit helt underbart. Lite varmt ibland så jag skulle behöva ett parasoll. Till lunch kokte Thomas ett ägg till mig från grannens höns och så hade han köpt nybakta frallor och jag åt en äggmacka. Oj, det var gott och nyttigt! Ägg måste ju vara rena rama medicinen för mig. Jag åt upp hela bullen och även delar av Thomas ägg. Då jag pratade med sjukhuset sa de att jag måste äta ofta och lite för att få i mig näring. Jag har gått ner 8 kg sen jag blev inlagd. Så jag kunde varit med på en löpsedel. ”Gå ner 8 kg på två veckor” nu vet jag att det kan fungera. Dock kan jag inte rekommendera det till andra. Just nu känns det otroligt bra att jag inte var trådsmal innan… Nu gör det inget att jag tappar i vikt, inte alls, har några kilo kvar innan målet men jag vill hellre göra det på annat vis. Jag tappar muskler men inte vätska för jag dricker ju som aldrig förr. Jag har varit ute och suttit uppe mycket idag. Det smärtar inte alls så mycket i magen. Thomas hämtade ut remove servetter för att lättare få bort stomin och det går så mycket lättare. Det är inte lätt att få bort den då jag har fullt med bandage på andra sidan. Det klistrar i varandra. Jag ska ju ha det bandaget tills på tisdag nästa vecka. Då ska jag prata med doktorn och han ska berätta hur fortsättningen kommer att bli. Om jag behöver cellgifter eller inte. Barnen har berättat på dagis att jag var hemma och att de var glada för det. Det kändes bra! då de kom hem idag fick jag en fin bukett blommor från Ö-barna och alla familjerna. Då kom tårarna. Det är så fint av dem. De har ställt upp så mycket för oss under denna tid. De kör hem barnen och de har barnen denna vecka fast de skulle bygga och städa. Jag är så glad över att ha barnen där. De har dessutom en bra inställning. Häromdagen sa Thomas, vi får vara ute och leka idag för imorgon ska det regna. Jaha, sa Signe, då får vi ta på regnkläder då!! Det gillar jag och det har de lärt sig på dagis. De vill dessutom dit varje dag, helst även på helgen. Vi åt mat ute idag och jag äter ungefär så mycket som Irma och Elvira. Efter maten la jag mig i solsängen och vilade. Det blev efterrätt och glass. Barnen fick också plats i stolen och jag fällde upp benen. Thomas fixade lite i trädgården och vi gick in och såg på Bollibompa. Det känns som att man är lite mer närvarande i tv soffan. Jag tittar sällan med barnen i vanliga fall men det gör jag varje dag nu. Däremot gör Thomas allt annat. Då de små hade lagt sig knackade det på dörren och Signe öppnade. Där ute stod Lisa, en kompis från Flyinge. Vi är uppväxta på samma gata. Hon kom spontant och hälsade på då hon ändå skulle upp till sin syster som också bor i Jämtland. Jag blev jätteglad. Det var helt oväntat och jätteroligt. Det piggade upp mig rejält. Pratade med en arbetskamrat senare på kvällen och det kändes också uppiggande. Jag missade Morden i Midsomer men det har jag spelat in och tittar på imorgon istället.

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6 7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21 22
23 24 25 26 27
28
29
30
<<< Juni 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kära Gabriel med Blogkeen
Följ Kära Gabriel med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se