Jag hade lovat mig själv att inte kolla något på nätet om rektalcancer men igår kunde jag inte hålla mig längre. Det verkade ju inte farligt. Doktorn verkade lugn och sa faktiskt att jag inte skulle dö. När jag sen läste fick jag en annan uppfattning. Jag kollade ändå på vårdguiden som jag tror tillhör landstinget så jag kollade inte hittipå sidor. Så här stod det:

Kolorektal cancer delas in i fyra stadier:

• Stadium 1 – tumören är begränsad till tarmväggen, utan tecken till spridning.
   
• Stadium 2 – tumören växer igenom tarmväggen, fortfarande utan tecken till spridning.
   
• Stadium 3 – tumören har satt metastaser i loko-regionala lymfkörtlar.
   
• Stadium 4 – tumören har satt metastaser i andra organ, oftast lever och lungor.

PROGNOS
 

Möjligheten till botande behandling beror helt av tumörstadiet vid diagnos.
Av patienter med tumörer i stadium 1 blir drygt 95 procent botade, i stadium 2 cirka 80 procent, och i stadium 3 drygt 50 procent. Hos patienter med metastaser (stadium 4) är möjligheten till botande behandling mycket liten och knappt 5 procent lever fem år efter diagnos.

De procenten som inte blir botade varför blir man inte det? Nu känns det helt plötsligt helt okej att jag inte ska få cellgift för då är prognosen illa… däremot så stod det att man hade bra resultat av strålning innan operation. Nu måste jag börja skriva en lista till doktorn. Är min tumör så liten? Sitter den i tarmväggen? Dessa frågor mal hela tiden i mig och nu känner jag mig helt plötsligt sjuk!!

I natt drömde jag om döden. Inte min men att andra blev mördade. Vilken tur att Elvira vaknade så jag kom ur den hemska drömmen. Även i morse var Thomas ute och byggde tidigt och Signe väckte mig halv nio. Det verkar vara en lagom morgon tid, vår tupp har fel på klockinställningen men det gör inget. Vi väcker ju barnen 06.15 då det är dagis.

Idag byggs det vidare på lekställningen. Det är inte så fint väder fast solen börjar visa sig så i eftermiddag blir det ute jobb. På förmiddagen har jag tömt uterummet igen… nu ska alla kartonger ut i garaget så länge. Det blir ingen loppis förrän i höst då jag är piggare. Idag ska vi så och sätta potatis och vi ska även sätta om plantor. Det kom ju regn lägligt i natt efter jordgubbssättningen igår. Barnen vill ha klänning… det är inte så lämpligt idag då de inte vill ha byxor. Det har inte varit varmt på förmiddagen men jag har små norrlandsbarn som helst är nakenfisar året runt…

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...