Vad var det jag sa?

Jag var uppe och hjälpte till med barnen som vanligt men idag gick jag inte och somnade om igen. Jag la mig en liten stund men vågade inte somna om. Jag åt frukost och tog det lite lugnt. Innan frukost hade jag varit ute och kollat vår trädgård. Nu blommar både plommon, äpple och körsbärsträd. Även tulpanerna och har börjat blomma, backsipporna är nästan helt utblommade. Jag hade hört på radion på morgonen om nässlor och granskott så jag gick ut för att plocka dem. Solen hade kommit fram och det kändes som att det skulle bli fint väder som de lovat. Jag la nässlorna för att torka och la granskotten i en glasburk tillsammans med socker som ska bli granskottsirap.

Efter frukosten kollade jag lite på datorn och sen kom Thomas hem och det var dags att åka till doktorn. Vi var i god tid men vad hjälper det… vi hittade ingen parkering så vi fick parkera borta förbi Jamtli. Det gjorde inget för doktorn var inte i tid. Fick sitta och vänta i 20 minuter och vi hann gå igenom många olika senarior.

Det var en sköterska som tog emot oss och det är hon som är kordinator som jag redan pratat med. Hon presenterade sig och sen hämtade hon doktorn. Honom gillade jag!! Han kom in, presenterade sig och var så genomtrygg som en doktor ska vara. Har tidigare pratat om att doktorer ofta inte är så empatiska men det var denna doktor. Han satt sig och tittade på mig och frågade, och varför är du här? Jag förstod inte riktigt men undrade om det var varför jag sökte till sjukvården. Då berättade jag och då berättade han. Det är cancer!! Knölen de hittade är cancer och den ska vi operera. Jag var så lugn då han sa det så jag var lite orolig för mig själv. Jaha sa jag! De hade ju haft en träff på fredagen och gått igenom alla mina bilder och provtagningar. Det visar sig att det inte har spridit sig, då var det en sten som föll från mitt hjärta!! Eftersom det inte har spridit sig så blir det bara en operation. Skulle de sen då de opererat bort upptäckt att det fanns kvar i lymfkörtlarna så blir det cellgifter i 6 månader men det trodde de inte och det hoppas egentligen inte jag heller. Men en liten släng kunde jag väl få så jag är helt säker på att det är borta.

Han svarade lugnt på alla mina frågor. Han frågade Thomas om han hade några frågor. Jag kom på saker hela tiden så han fick backa bandet men helt utan protester. Han kände så trygg och det känns bra att det även är han som ska operera. De diskuterade lite om tid men troligen blir det operation den 9 juni och det var då jag skulle på Vårruset!! Det som jag sett framemot. Det känns bra att operationen blir så snart så jag blir av med skiten. Den är ju elakartad och då finns spridningsrisk och det är det som jag är mest rädd för. Knölen har funnits där i flera år och varför den började växa nu vet han inte men sa att det inte var av stress. Det har oroat då jag stressat hela hösten. Doktorn på Frösön hade inte sett denna knöl så nu är jag ännu mer tacksam till honom för han hade inte behövt skickat mig vidare.

Det är en komplicerad operation och det finns otroligt mycket nerver och blodkärl som de måste ta hänsyn till då de opererar. Ändtarmen är 15 cm lång och nu tar de 10 dm av dem och lite av tjocktarmen (hoppas de väger mycket så jag blir smal på kuppen). Jag kommer sen att få en stomi, påse på magen, som den kommer att ta bort igen. Jag kommer troligen att ligga kvar på sjukhuset i en vecka för att jag ska lära mig ta hand om stomin själv. Ska redan nästa vecka prata med en stomisköterska.

Just nu sitter jag i husvagnen. Vi skulle åkt iväg mycket tidigare men det blir som det blir. Så vi har kommit till Kramfors fast på andra sidan Ångermanälven. Hittade inget ställe att stanna på och barnen började ropa att de ville stanna och klockan var halv tio. Nu står vi utanför något Folkets hus och vi har andra hus som grannar. Det struntade vi i. Det blev lite provisoriskt då vi inte har provat hur värmen fungerar och flera andra funktioner. Men det blev lite fika och nu sitter jag här. Nu ska jag också lägga mig och sova gott och så får vi se hur dagen imorgon blir. Då hoppas vi vara vid havet och att solen fortsätter skina. Godnatt