Klockan 23 den 28 september kändes det att det var på gång. Jag hade ju velat att de kom ut den 28:e men förstod att jag inte skulle hinna det...

Det gick fort, hann inte få någon ryggbedövning. Irma kom först 3.10 och hon vägde 2366 g och var 45 cm lång. Hon nästa flög ut och sen kom Elvira ut på två krystvärkar. De trodde hon vägde 3070 g och var 47 cm lång men det visade sig dagen efter att hon nog vägde 2496 g istället. Så de är ganska lika i storlek. Om det skulle varit en bebis i magen skulle den ha vägt lika mycket, eller lite.

Moderkakan lossnade inte och då hade jag önskat lite mer bedövning. De tryckte på magen och slet och drog utan resultat. Så till slut hamnade jag på operation igen. Er pappa fick komma upp på neonatal med era systrar så han var det inget synd om. Efter operationen fick jag komma upp och hålla de små liven och de är små. Vi fick sen sova en stund innan det blev gofika och så kom kuratorn. Vi pratade lite om hur det varit under denna graviditet och förlossning. Det har varit en stor skillnad mot förra. Er mamma har inte varit alls så orolig som förra gången och nu har det ju gått bra.

Jaha, då var man på BB...

Vaknade i morse av att det kom vatten... ringde förlossningen och de ville att jag skulle komma in. Är det någon som kan köra in dig, nej, mannen är i Bollnäs och jag är ensam med dottern men vi kommer. Väckte Signe som var glad i hatten och så klädde vi oss och slängde med lite saker.

Fick tag på er pappa och sa att du kan nog köra hem nu... och det skulle han efter frukosten. Signe och jag hoppade frukosten.

Parkerade precis utanför dörren och sen fick personalen parkera om till mig. Hade skickat sms till barnvakten och hon skulle komma inom kort. De satte en ctg-kurva på mig och båda levde. Er mamma han blir riktigt rädd innan vi väl kom in, tårarna kom då vi körde. Dessutom var jag ensam igen men det kändes ändå bra att han med Signe, konstigt nog.

Signe fick följa med barnmorskan ut och hämta lite leksaker. Stina kom sen och hämtade henne. Hon tog på henne ytterkläderna och hon följde med utan protest och det kändes bra.

Skickade lite sms, ringde er mormor och så ringde Ann-Catrin och Anna. Fick vänta ganska länge på doktorn men så kom vår favorit doktor och det kändes tryggt. Han kollade hjärtanen och hur de låg och om det var vatten kvar. Det var det men mindre. Detta kan ju ta några dagar sa han. NÅGRA DAGAR!!! jag vill att de ska komma idag. Vi sätter inte igång dig utan låter naturen sköta det.

Idag är jag i vecka 34+0 och det är den 28:e. Er syster föddes i vecka 34+0 den 28:e så det hade ju passat.

Fick flytta över på BB och låg och väntade på min älskade man. Fick meddelande om att gick jättebra med SIgne idag och det kändes bra. Thomas kom med lite packning och vi åt lunch. Lyssnade på barnen och sen har det varit folk här lite hela tiden.

Er mammas hjärta värkte extra idag. Er syster grät och skrek då jag lämnade henne på dagis. Hon var trött och ville bara vara med mamma. De är duktiga och tar hand om henne men hennes mamma då... det är inte kul att åka iväg då jag vet att hon är ledsen. Däremot reagerar jag inte alls då de andra barnen blir ledsna då de är på dagis men det är annat när det gäller min unge...

Hon hade inte sovit så mycket och varit lite småledsen hela dagen och blev glad då er pappa kom och hämtade henne.

Hon hade ju inte sovit bra på två nätter men sov hela natten i natt. Däremot så vaknade hon tidigt och borde ha sovit längre eller en stund på förmiddagen. Vi åkte till kyrkis men det var bara en tjej till där och en ny liten bebis...

Hoppas det blir bättre imorgon!!

Vilket väder! Det är inte så varmt, kanske 11 grader men i solen satt du lätt i t-shirt och blev svettig... Signe lekte i sandlådan, hennes favorit ställe och gick om kring och grävde lite här och där.

Idag fick hon riktigt kläm på hur hon åker i rutchkanan, hon tar sig lätt upp och kan sätta sig utan problem och släpper händerna och åker ner. Hon är så stolt över att åka själv.

Jag satt och rensade bland våra vårlökar som vi ska sätta ner nästa helg, ska ju bli fint väder då också tydligen. Thomas var ute i garaget och la klinkers i toa golvet. Nu i helgen kom resten av kaklet på väggarna upp där, taket är på plats och nu golvet. Sen blir det fogning nästa helg.

Igår var det dags för kafferep. Det blev lite körigt för er pappa var och hämtade er syster, kom hem och åt och sen fick han städa. Det är inte så bra att dammsuga då man har foglossningar (den enda fördelen...) Han blev precis klar innan gästerna kom. Er mamma hade städat på bordet och diskbänken och hade fått in en äpplepaj i ugnen då de kom. Er pappa är duktig, han är både hemma fru, byggare och hårt arbetande man på sitt jobb.

Vi var bara tre men vi hoppas det ska bli bättre. Bara och bara, vi var ju där och vi hade trevligt.

Rätt som det var såg jag att det kom en räv i trädgården. Den gick längs gräsmattan precis utanför altanen. Även Signe såg den och vi kunde följa den då den försvann ner i riset. Vi bor nära naturen, har sagt det förut men nu säger jag det igen.

Innan damerna gick hem bokade vi ett nytt datum och vi valde ett där jag kanske fortfarande har bebisarna i magen! Vi får väl se...

Nu har Signe varit på dagis i snart två veckor och det går så bra. Hon trivs jättebra och verkar inte längta så mycket efter sina föäldrar... frågar man henne om hon ska till dagis så svarar hon allvarligt Ja och nickar.

Hon vill helst vara ute hela tiden och det är ju ett sundhetstecken. Leka i sandlådan är absoluta favoriten.

Det går även bra för mig då hon är på dagis. Då sover jag en till två timmar och vilar. Orkar mycket mer då. Men jag har ont i magen.

Vi var på kontroll i fredags och nu väger de 2 kg styck och det är lika mycket som en skulle väga så jag är ju dubbel så stor. Har även börjat lägga på mig vätska men har bara gått upp 13 kg än så länge men det räcker. Det går liksom inte att dra in magen. Jag har svårt för att ta upp saker jag tappar på golvet.

Dumle trycker dessutom upp i revbenen hela tiden och det är inte skönt. Den ungen kommer att hänga tidigt i gardinerna, den är aldrig still i magen utan stökar hela tiden... Humle sparkar mer inåt men det känner inte jag så mycket. Då vi var på ultraljudet kunde hon inte mäta flödet ordentligt för de ville inte ligga still. Inte ville de vara med på bild heller... jag fick istället göra en ctg-kurva som såg bra ut.

Thomas har varit borta i Sundsvall och det är lite jobbigt men det känns bra när han är hemma igen. Nu har jag ju dessutom blivit lite krasslig och förkylningen är på gång. Vi ska till barnmorskan idag och se hur det ser ut och ikväll blir det kafferep. Jag försöker få igång ett kafferep här i byn och fast det inte bli många så är det en start.

Nu kommer jag att lägga ut mina inlägg jag har börjat skiva på, alla är inte slutskrivna men ni får ta det som det är och sen kommer jag väl att skriva här lite sporadiskt. Kanske byter vi sen så det blir en familjeblogg men vi får se!!

Lilla loppan har varit helt omöjlig idag, hon ville säkert vara ute i regnet med det ville inte hennes mamma. Jag måste vila lite för trippen till Sundsvall tog på krafterna. Nu sover hon dock till slut... tror jag! Hon kommer säkert att trivas ypperligt på dagis där hon kan härja med fröknar som orkar.

Det har hänt mycket sen i mars. Jag har inte orkar och haft tid att skriva. Det började med att Signe hällde en kopp te i min dator och den dog. Där hade jag mina filer som jag hade skrivit på, då tröttnade jag. Jag har ju en ny dator och börjarde skriva men jag är lite nojig med att det ska vara i kronologisk ordning men det är kanske dags att sluta med det nu och skriva då jag har tid och lust..

Återkommer snart igen men vi mår bra och det jag är i vecka 31 så det går fort nu! Signe börjar på dagis nästa vecka, den stora damen