Idag skulle vi till bvc och Signe sov inget vidare i natt heller. Hon ville inte somna, vi la henne tre gånger innan hon väl somnade i vaggan. Då hade hon somnat på er mammas mage då vi låg i soffan. Även er mamma somnade då så jag vaknade och då märkte jag att Signe sov och la henne och äntligen somnade hon. Då var klockan elva och hon vaknade igen redan halv fyra. Er pappa gick upp då men hon fick ligga hos mig då han gjorde maten klar. Hon gallskrek och det gjorde hon även sen då hon fick mat. Man kan undra om hon tror vi ger henne gift? Hon skrek så hjärtskärrande att er mamma var tvungen att gå upp och kolla. Inte för jag inte litar på er pappa men något med modersinstinkten gör att jag ville upp. Det känns mycket bättre om hon skriker hos mig än hon någon annan. För hon skriker lika mycket hos mig som hon er pappa.

Till slut lugnade hon sig men er pappa var uppe i två timmar. Vi hade ställt klockan på åtta och då den ringde vaknade även loppan. Er mamma försöker amma henne flera gånger per dag men hon verkar ha bestämt sig för att det är nog med det. Nu fungerade ändå ganska bra på morgonen. Vi åt i skift, er pappa åt frukost först och då matade jag er syster. Sen åt jag och så fick er pappa ta över och göra klar Signe. Vi var båda två helt slut. Er pappa är förkyld och vi vet ju alla hur män är då de är lite sjuka… jag har inte fått sova på länge känns det som. Då vi körde dit sa er pappa att er morfar fick i alla fall komma upp och se hur vi bodde. Visserligen var det under tråkiga omständigheter då du begravdes Gabriel. Han fick även träffa er farmor och farfar. Då er pappa sa det kom er mammas tårar direkt och jag fick torka tårarna för det kom ganska många. Det är jobbigt att Signe aldrig kommer att få lära känna honom, det är så otroligt jobbigt. Hon hade älskat honom precis som jag och hon skulle var så älskad tillbaka. Er morfar var en av de barnkäraste människor jag vet.

Vi kom i tid för en gång skull till bvc och fick tom vänta en stund på sköterskan. Vi berättade hur vi upplevde Signe nu. Att hon är mycket gnälligare, vill inte äta, kommer inte till ro att sova och så är hon lite krasslig och hes. Vi hade tur att doktorn var där så hon kom in och kollade henne. Först vägde vi och mätte henne och hon hade i alla fall gått upp i vikt som hon skulle. Det kändes bra då hon ätit lite dåligt enligt hennes föräldrar. Sen kom doktorn och kollade i munnen, i öronen och lyssnade på hjärta och lungor, tror jag. Hon hittade inget fel på henne och det kändes ju bra, hon var dock lite inne på vår linje att hon kanske har ont i halsen. Så hon ordinerade Alvedon om hon bara skriker istället för att äta. Vi pratade lite mer med sköterskan och hon sa till oss att helgens projekt var att sova… för oss vuxna. Vi ska ta alla tillfällen för vi är slut.

Man kan undra varför vi blir slut då vi kommer hem. Det fungerade så bra i Skåne. Visserligen har Signe skrikigt många kvällar nu och sovit dåligt men det gick ju så bra innan. Kan hennes krasslighet påverka så? Hon har ju ingen näsa som rinner, verkar mest vara i halsen. Även vi blir tröttare och gnälligare, det är väl bygget som ligger över oss. Då vi varit på bvc åkte vi och handlade och sen då vi kom hem la vi oss. Vi tog inte ur Signe ur bilbarnstolen, hon sover ju så gott i den. Det var sköterskans förslag, för hon vaknar ju alltid då vi lägger henne i sängen. Vi sov gott i en och en halv timme! Då vi vaknade var vi hungriga. Er pappa gav Signe mat och er mamma lagde mat till oss.

Idag kändes det som om mensen var på väg, kanske är det bara ägglossningen som börjar. Jag ammar ju inte så mycket så man får väl vara beredd på att den kommer snart. Tänk om jag skulle vara gravid? Jag har ömmande bröst, mår lite illa och idag hade jag lite svårt med tandborstningen. Skräcken tog tag i mig och jag har inte sagt något till er pappa… det är ju på tok för tidigt att bli gravid igen. Var tvungen att kolla upp och i så fall skulle det komma en bebis i slutet av januari och det är tidigt… vi får väl se hur det blir!

Vår router till vårt trådlösa nätverk fungerar bara då den själv vill och er pappa blev sur på den. Så vi åkte till stan och köpte en ny. Vi handlade även blommor och saker till Signe. Vi ville ha något som hon kunde titta på då hon ligger på golvet eller sitter i babysittern. Nu hittade vi inget sådant men köpte lite annat. Det är vägarbete i hela stan så vi tog motorvägen hem. Då vi kom hem fikade vi och egentligen skulle vi ha suttit ute och det var ju helt underbart väder. Det var 17 grader ute och inte ett moln. Istället satt vi inne och klagade över hur vart det var.

Idag har er mamma beställt biljetter till er mormor och Thomas så de kan komma upp till dopet. Fick krångla med banken så jag kunde betala via kortet. Det lyckades till slut. Idag har er pappa sjukskrivit sig från bygget… han orkar inget. Han skulle i alla fall sätta igång routern men det gick inte. Han ringde supporten men troligen är det fel på just detta exemplar! Han blev sur och ska lämna tillbaka den imorgon. Er mamma började tömma i köket för imorgon ska jag foga där i hörnet.

Det blev en sen middag och sen en lugn kväll. Er pappa frågade vad jag hade för planer på måndag. Jag sa att jag borde börja simma och han tyckte det var en bra idé, han kommer ju att ha huvudansvaret för Signe på måndagar och det kändes skönt att han frågade. Er pappa gick tidigt till sängs medan Signe och jag var vaknat och tittade på Så ska det låta. Er mamma fick tid att skriva lite i bloggen. Jag har också blivit glad idag, då jag upptäckte att jag kommer i ett par byxor som jag tänkte skänka. Har egentligen aldrig kommit i dessa byxor men önskat att jag gjorde det. Jag vägde mig hos sköterskan och hade gått upp ett kilo men det är väl inte så konstigt. Jag bara åt och rörde mig inget i Skåne. Nu ska vi ut och motioner Signe och jag och på måndag ska jag och simma. Jag har så ont i ryggen och jag vaknar av att jag har ont då jag sover så det är nog dags att röra på sig.

Er pappa gick och la sig halv nio och er mamma och Signe satt uppe. Hon fick pyjamas på sig och sen lite mat. Hon skrek inte så mycket idag men åt lite åt gången. Jag la ner henne mellan matningarna och då hon vaknade gav jag henne mer mat. Till slut somnade hon i min famn. Kan undra om hon blev skrämd av Alvedonen? För idag har hon varit mycket lugnare än på länge. Vi får väl se vad natten bjuder på…