Från och med idag kommer jag att tillägna denna blogg både Gabriel och Valdemar. Signe är ju ändå med i verkliga livet och det är mycket kring henne som denna blogg kretsar. Ja, det blev en Signe till slut. Er mamma trodde ju att du Gabriel var en tjej, jag trodde inte jag var helt säker. Nu blev du en liten kille men nu kom tjejen och då var det bara Signe som gällde.

Er mamma låg kvar på BB medan er syster fick vara på neonatal. Er pappa fick också flytta upp på neonatal men där låg han själv och jag själv nere hos mig. Men man vet att han finns där. Er pappa flyttade upp igår, de har ett rum ledigt till oss. Det blir billigare. Det kostar 350 kr för honom att bo på BB men är gratis på neonatal för där är det Signe som är inlagd och barn har gratis vård. Vi kommer däremot att få fixa maten själv.

Er mamma mådde inte så bra efter förlossningen. De säger att det gör ont att föda barn men ingen berättar om hur smärtsam eftervården är? Förlossningen var en baggis jämfört med vilka smärtor jag har haft efteråt. Det kan ju bero på att jag blev opererad och att jag hade feber under förlossningen. Förhoppningsvis glömmer jag det snart. Nu längtar jag mest efter att få flytta upp på neonatal med Signe. Efter lunch åkte er mamma upp till Signe, er pappa körde mig i rullstol. Jag kunde ju knappt gå. Väl där fick jag prova amma och det gjorde jag tre gånger under denna dag, en gång igår men då var det inte riktigt på riktigt. Det var inte så lätt för lilla Signe var inte så intresserad, hon får ju mat lättare genom slangen.

Vi fick byta på henne och så visade de oss hur vi ska göra med naveln. Den ser ju lite läskig ut, det ser ut som att den ska trilla av bara man rör den. Signe hade bytt rum idag, hon ligger i en sal där det kan ligga flera barn men just nu ligger där bara en tjej till. De har fina fåtöljer som man kan fälla och få upp benstöd. Där satt er mamma och pappa och skiftades om att ha Signe i famnen. Er mamma fick ha henne mer för er pappa har ju redan varit här mer än er mamma.

Då vi är där så sköter vi henne, vi ger henne mat och byter på henne. Hon får 20 ml varannan timme, inte mycket men tydligen tillräckligt. Hon hade 36,5 i temp och hon får ligga på en vattenbädd där man kan reglera temperaturen. Hon behöver inte ligga i kuvös, hon var väl för stor och pigg för det. Hon är däremot uppkopplad till en monitor på expeditionen. Så slutar hon andas larmar det och personalen kommer. Idag vägde hon 2836 och har då gått ner 74 gram. Hon sköter magen har bajsat 4 gånger, er mamma har ingen aning om vad som är normalt. De tog bort kanylen i hennes hand idag. De kommer istället att ta proven utan den. Kanske var det inte för provtagning, inte vet jag… men den är borta nu och det känns bra. Den lilla handen och en stor kanyl på den det såg inte mysigt ut.

Det är mycket som ska passas, jag ska träffa doktorn och barnmorskorna. De ska gå igenom förlossningen och kolla upp mig. De tar mycket prover på mig, kollar crp och blodtryck hela tiden. Jag som nyss blev mamma har inget barn att pyssla om… men det är ju bra att de tar hand om mig också. De vill inte skriva ut mig förrän jag är frisk. Jag är i alla fall en lycklig mamma. Har pratat med lite folk i telefon och hela världen verkar lika glad över Signe som vi är.

Jag känner att orken börjar komma men är inte mogen för ett maratonlopp till just nu… nu vill jag bara vara med min lilla familj. Det kan vara så att jag blandar ihop dagarna och att er pappa flyttade upp ikväll… det kan ju kvitta. Oavsett ligger vi ju långt ifrån varandra i olika sjukhussängar.