Sovmorgon, det är den sista på flera dagar nu. Vi har vant oss vid att kunna sova länge men nu när din pappa ska börja jobba är det slut med det. Det blev ingen frukost på sängen idag för din pappa ville få upp tak i sovrummet. Men din mamma åt i sängen som vanligt. Idag är det skidor hela dagen. För oss hade det passat bättre om det var det på helgen då din pappa jobbar och din mamma kan kolla i fred. Nu behöver han hjälp så måste jag lämna tv och gå iväg. Den enda gången jag inte gör det är då det är skidskytte för det tycker jag är roligast.

Han började med taket men kom rätt så fort fram till att han behövde din mammas hjälp. Förmiddagarna är ju inte din mammas bästa tid på dygnet så jag sa att han fick vänta. Då blir han så otålig och vill göra det precis nu. Han försvann ut och gjorde sig ett hjälpreda som kunde hålla upp brädan i ena änden men det räckte inte. Nu fick din mamma komma ner, och idag mår jag inte bra. Mår illa och är lite orolig i magen.

Vi skulle till Mona och fika idag men jag ringde återbud. Jag känner att jag inte orkar och är inte på humör för att vara social. Så vi ska träffas en annan dag istället. Vi ska ev köpa deras bilbarnstol och då vill vi kolla på den först. Din mamma stod på mitten och höll upp brädan, det gick bra. Det var bara lite jobbigt att gå upp och ner men så fort jag inte behövdes satte jag mig på en palla och vilade. Med jämna mellanrum gick jag ut i uterummet och la mig och vilade.

Vi kom sen till en bräda som inte gick i och din pappa började svära. Det gillar inte din mamma och nu var han så vrång och vägrade byta bräda. Den ska gå i, var hans filosofi. Din mamma minns sen vi satte stora taket att ibland fick man tag i en bråkig bräda men då bara bytte vi för den passar alltid ihop med en annan. Men det hade din pappa glömt och gav sig inte. Till slut gick din mamma därifrån och sa att jag inte hjälper dig om du svär så och inte ger dig fast det inte fungerar. Han var sur och gav sig inte, vilket resulterade i att när han skulle jobba själv gick en bräda i sönder som trillade ner.

Vi tog en fika och sen vilade vi en stund. Jag sa till din pappa att jag inte hjälper dig om du ska vara så sur och tvär. Han erkände att han hade blivit lite arbetsilsk och att det var onödigt. Jag påminde honom igen om att alla bräder inte passar ihop och han inser ju det men ändå är han så tjurig då han väl står där. Vi bestämde att vi skulle byta bräda om den inte passade. Därefter gick det mycket bättre, din pappa var lugnare och då går det bättre.

Din mamma vet inte var det kommer ifrån att jag inte gillar när folk blir arga. För din mamma själv har varit mycket arg och skrikit speciellt under tonårstiden. Jag sa till din pappa, nu vet jag varför vi bråkar så sällan. Det är alltid bättre att prata om det istället för att bli arg för det mår jag inte bra av. Jag blir så påverkad av att din pappa svär så då han jobbar och din farfar ännu värre. Din pappa svär inte alls så mycket nu längre och han har inte varit medveten om det för han är inte alltid arg utan det är bara när det går ont.

Nu har vi satt 21 av 36 bräder och ska fortsätta imorgon kväll. Jag förstår att din pappa vill ha upp dem men han är inte undermänniska och ska din mamma vara med tar det längre tid. Samtidigt är det ju kul att din mamma kan få vara med på ett hörn. Ja, jag är försiktig med Knoll och vilar ofta och så fort jag känner att jag får sammandragningar så lägger jag mig på soffan.

Klockan rann iväg och helt plötsligt var det kväll. Vi åt rester sen igår och fikade innan din mamma gick upp för att kolla på tv och din pappa eldade. Men vi hann fika i uterummet först en sväng. Då berättade din mamma att jag får så dåligt samvete då jag blir arg på din pappa. Han märker det knappt och insåg ju att jag hade rätt så han tyckte inte det var fel. Det är i alla fall skönt att prata om det.

Vi kollade på Falk och den är lite läskig tycker din mamma. Har datorn framför mig så jag kan kolla på annat när det blir jobbigt. Har också en stor och stark karl sidan om mig som jag kan krypa intill då det blir för läskigt. Då den var slut släckte vi och behövde sova, nu var det inte så lätt. Troligen för att vi visste att vi behövde sova för klockan ringer tidigt imorgon.

Nu har din mamma gått in i vecka 29. Nu kan du känna toppen på din livmoder cirka tio centimeter ovanför naveln och ditt barn fyller upp all plats i magen. Många gravida samlar mycket vatten i kroppen, särskilt händer, fötter och underben kan svullna. Din mamma svullnade i början och fick rätt snart ta av ringen som hänger runt halsen nu men efter det har det varit lugnt.

Några kvinnor kan börja få smärtor från bäcken fogarna, foglossning. I vissa fall kan det börja ett par veckor tidigare, speciellt hos omföderskor. Man kan inte bota foglossning under graviditeten men det finns mycket man själv kan göra för att skjuta upp och mildra besvären.

Under senare delen av en graviditet blir den blivande mamman mer insulinresistent, det vill säga får ett ökat insulinbehov. Har du anlag för typ 2-diabetes kan du då få graviditetsdiabetes, en lindrig form av typ 2-diabetes. Denna form av diabetes försvinner oftast direkt efter förlossningen.

I vecka 29 är medelkroppslängden ungefär 39 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 1400 gr. Huvudets omkrets är 27 cm. Fett lagras under huden för att ge energi och sköta temperaturregleringen efter födelsen. Nu är ögonen åter öppna och hinnan över linsen borta. Om barnet skulle födas nu kan ögonen skilja mellan ljus och mörker. Ögonen får färg vid den här tiden men vilken färg barnet slutligen får vet man inte förrän några månader efter födelsen. Ögonlocken är nu öppna då barnet är vaken och slutna då det sover.

Nu kan du få se en liten fot puta ut på magen. Försök att fånga den! Ditt barn kan känna om mamma är stressad eller orolig. Ge din kvinna lite massage eller fyll badkaret med varmt vatten för ett avslappnande bad. Oron på natten ökar, det kan vara svårt för den blivande mamman att ligga på rygg, barnet trycker mot kroppspulsådern och det kan ge yrsel och illamående.