Idag vaknade vi tidigt men det är ju inte så konstigt då vi sovit så mycket i veckan. Men vi gick inte upp. Morgonen är den tid på dagen som din mamma och pappa förhandlar alla världens problem och även våra egna. Vi diskuterar mycket tillsammans då vi ligger där och försöker vakna. Det är faktiskt den bästa tiden på dygnet tycker din mamma.

Vi pratade om adoption idag igen, din mamma har funderat och tänkt att Etiopien nog skulle vara ett bra land för där har vi chans att få syskon för bara ett barn skulle vara svårt för din mamma. Hellre ett än inget men helst flera… din pappa är ensambarn och är inte lika noga med syskon. Han har inte direkt saknat syskon men hans kompisar hade ju det så han förstod att det var vanligt. Men han vet ju inget annat.

Din pappa vill helst att vi får ett eget barn och sen kanske adoptera ett. Din mamma är mer öppen för alla alternativ. Det är egentligen din pappa med men han behöver längre tid på sig att fundera. Din mamma är snabb från tanke till handling och ibland lite väl snabb för din pappa. Men vi ska ju betala in till adoptionscentrum och så får vi ju hoppas.

Idag läste vi i din mammas gamla jobbarkompis Johans blogg och även hans fru Cecilias.

Det är så ofattbart att han har drabbas av cancer och kanske kommer att dö. Han fru hade skrivit om hur det var då de träffades första gången och det läste din mamma och pappa samtidigt. Jaha, sa vi, precis som när vi träffades. Allt stämde för från början och vi pratade om allt första gången, och sen under de första gångerna då vi träffast. Så kanske 5 gången vi träffades hade vi bokat in ett helt år tillsammans utan att vi då frågat chans på varandra ännu! Vi avhandlade även giftermål, barnuppfostran och allmänna värderingar. Det kändes som om de var vi som skrivit vad hon skrev och det är ju häftigt att båda paren känner likadant.

Vi började då prata om våra problem och deras… fy attan… våra problem är minimala. Vi lever åtminstone och kan vara tillsammans, det är ändå det viktigaste. Vi lärde ju aldrig känna dig Gabriel på det viset och därför är ju inte sorgen efter dig lika stor som det skulle ha varit om din pappa hade dött.

Vi sa att det är ju läskigt att få veta att man ska dö kanske om tre månader. Då har man ändå tid att ta farväl. Är man den som ska dö skulle det kanske varit bättre att dö knall fall men ska man vara den sidan om vill man nog ta farväl. Det är ju svåra frågor som man inte kan veta hur det blir förrän man är där. Men det skulle ha varit hemskt om din pappa bara inte kom hem en dag.

Din pappa var ute och fixade lite på förmiddagen. Vi kom upp i rätt så god tid eftersom vi somnade tidigt. Din mamma kollade skidor och bloggade. Din mamma har även kommit igång med Facebook och det är förödande, tar tid…

Efter lunchen åkte din mamma och pappa upp på fjället. Vi tog var sin skoter för din mamma behöver öva sig på att köra. Men det tar på armarna och ryggen, det känns verkligen och nu åkte vi först i skogen och det är extra jobbigt då man ska svänga hela tiden. Vi stannade ute på fjället och drack varmchoklad och åt ballerina kex. Hade det allmänt mysigt, det är så otroligt vackert och det är solsken.

Då vi fikat klart sa din pappa att nu ska jag lära dig köra skoter. Så din mamma fick köra i djupsnön, jag fick svänga höger, vänster och så skulle jag stå upp och köra. Men det gillade inte din mamma. Jag har inte samma styrka då jag står upp som när jag sitter. Det var kul att få prova för din mamma blev lite orolig sen jag och Ann-Catrin vält så många gånger. Men nu märkte jag att det inte var farligt att köra i det fria. Men efter ett tag blev din mamma trött och vi åkte hem.

Vi duschade och tog det lugnt innan det var middag. Denna helg skulle vi ju bara lata oss. Efter middagen gick vi in till oss och det märkes att din farmor och farfar skulle vilja att vi var kvar där på kvällen. Din mamma fick lite dåligt samvete men vi skulle kolla lite och beställa skoter kläder till din mamma. Det var ju även melodifestival, och det vill inte din mamma missa. Vi kunde visserligen sett den också hos din farmor och farfar men ska sanningen fram var din mamma för nyfiken på Facebook och kunde inte slita sig.

Somnade gott ikväll med vetskapen om att din pappa låg bredvid och är frisk.