Alla inlägg under februari 2009

Av Carina - 28 februari 2009 18:51

Idag vaknade vi tidigt men det är ju inte så konstigt då vi sovit så mycket i veckan. Men vi gick inte upp. Morgonen är den tid på dagen som din mamma och pappa förhandlar alla världens problem och även våra egna. Vi diskuterar mycket tillsammans då vi ligger där och försöker vakna. Det är faktiskt den bästa tiden på dygnet tycker din mamma.

 

Vi pratade om adoption idag igen, din mamma har funderat och tänkt att Etiopien nog skulle vara ett bra land för där har vi chans att få syskon för bara ett barn skulle vara svårt för din mamma. Hellre ett än inget men helst flera… din pappa är ensambarn och är inte lika noga med syskon. Han har inte direkt saknat syskon men hans kompisar hade ju det så han förstod att det var vanligt. Men han vet ju inget annat.

 

Din pappa vill helst att vi får ett eget barn och sen kanske adoptera ett. Din mamma är mer öppen för alla alternativ. Det är egentligen din pappa med men han behöver längre tid på sig att fundera. Din mamma är snabb från tanke till handling och ibland lite väl snabb för din pappa. Men vi ska ju betala in till adoptionscentrum och så får vi ju hoppas.

 

Idag läste vi i din mammas gamla jobbarkompis Johans blogg och även hans fru Cecilias.

Det är så ofattbart att han har drabbas av cancer och kanske kommer att dö. Han fru hade skrivit om hur det var då de träffades första gången och det läste din mamma och pappa samtidigt. Jaha, sa vi, precis som när vi träffades. Allt stämde för från början och vi pratade om allt första gången, och sen under de första gångerna då vi träffast. Så kanske 5 gången vi träffades hade vi bokat in ett helt år tillsammans utan att vi då frågat chans på varandra ännu! Vi avhandlade även giftermål, barnuppfostran och allmänna värderingar. Det kändes som om de var vi som skrivit vad hon skrev och det är ju häftigt att båda paren känner likadant.

 

Vi började då prata om våra problem och deras… fy attan… våra problem är minimala. Vi lever åtminstone och kan vara tillsammans, det är ändå det viktigaste. Vi lärde ju aldrig känna dig Gabriel på det viset och därför är ju inte sorgen efter dig lika stor som det skulle ha varit om din pappa hade dött.

 

Vi sa att det är ju läskigt att få veta att man ska dö kanske om tre månader. Då har man ändå tid att ta farväl. Är man den som ska dö skulle det kanske varit bättre att dö knall fall men ska man vara den sidan om vill man nog ta farväl. Det är ju svåra frågor som man inte kan veta hur det blir förrän man är där. Men det skulle ha varit hemskt om din pappa bara inte kom hem en dag.

 

Din pappa var ute och fixade lite på förmiddagen. Vi kom upp i rätt så god tid eftersom vi somnade tidigt. Din mamma kollade skidor och bloggade. Din mamma har även kommit igång med Facebook och det är förödande, tar tid…

 

Efter lunchen åkte din mamma och pappa upp på fjället. Vi tog var sin skoter för din mamma behöver öva sig på att köra. Men det tar på armarna och ryggen, det känns verkligen och nu åkte vi först i skogen och det är extra jobbigt då man ska svänga hela tiden. Vi stannade ute på fjället och drack varmchoklad och åt ballerina kex. Hade det allmänt mysigt, det är så otroligt vackert och det är solsken.

Då vi fikat klart sa din pappa att nu ska jag lära dig köra skoter. Så din mamma fick köra i djupsnön, jag fick svänga höger, vänster och så skulle jag stå upp och köra. Men det gillade inte din mamma. Jag har inte samma styrka då jag står upp som när jag sitter. Det var kul att få prova för din mamma blev lite orolig sen jag och Ann-Catrin vält så många gånger. Men nu märkte jag att det inte var farligt att köra i det fria. Men efter ett tag blev din mamma trött och vi åkte hem.

 

Vi duschade och tog det lugnt innan det var middag. Denna helg skulle vi ju bara lata oss. Efter middagen gick vi in till oss och det märkes att din farmor och farfar skulle vilja att vi var kvar där på kvällen. Din mamma fick lite dåligt samvete men vi skulle kolla lite och beställa skoter kläder till din mamma. Det var ju även melodifestival, och det vill inte din mamma missa. Vi kunde visserligen sett den också hos din farmor och farfar men ska sanningen fram var din mamma för nyfiken på Facebook och kunde inte slita sig.

 

Somnade gott ikväll med vetskapen om att din pappa låg bredvid och är frisk.

ANNONS
Av Carina - 27 februari 2009 18:50

Nu börjar nog din mamma och pappa komma i fatt med sovandet. Idag vaknade inte vi, i alla fall inte din mamma pigg men inte lika trött som vi varit de andra dagarna. Din mamma tycker som mycket om att ligga och morna mig så jag föreslog din pappa att vi skulle sätta klockan på fem och ligga och morna oss till klockan kvart över sex. Men han var inte med på samma linje, han förstår inte varför man inte kan gå upp direkt när man vaknar men din mamma vill ligga kvar länge…

 

Idag körde din pappa din mamma till jobbet, eller din mamma körde. Vi skiftas om nu att köra för annars blir det orättvisst. Din pappa skulle ju ha bilen sen under dagen så då fick din mamma köra in till stan. Din mamma kom tidigt till jobbet men vi skulle ha möte hela förmiddagen men nu blev det inte så men din mamma hade fullt upp ändå. Dagen gick fort och när din mamma satt på eftermiddagen och la schema ringde Anna.

 

Din mamma gick ut i köket och satte sig där och pratade. Vi hinner inte prata så mycket nu längre när vi jobbar båda två. Innan var vi hemma och hade all tid i världen. Men din mamma tog nu chansen.

 

Din mamma berättade att för första gången var inte din mamma ledsen då vi var hos kuratorn och det kändes bra. Det känns inte nu längre att din mamma är rädd för att glömma dig Gabriel eller att jag är för pigg utan nu njuter din mamma över att må bra. Anna frågade om det var för sällan vi gick till kuratorn men det tycker inte din mamma och visserligen behöver din mamma prata mer än din pappa men då ringer din mamma Ann-Catrin eller Anna och det räcker. Men din mamma behöver inte prata så mycket längre känner jag nu om jag tänker efter. Din mamma och pappa pratar ju mycket och nu är det mer fokus på framtiden.

 

Vi pratade också om det att nu är vi på väg in i ett nytt skede och det ska bli spännande att åka till Stockholm. Vi ska ju också betala in till adoptionscentrum och det känns som vi tagit ett kliv uppåt och framåt och det känns bra. Nu är det snart ett år sen du föddes Gabriel och vi har jag hattat hit och dit om vad vi ska göra den dagen. Först ville din mamma vara i Lycksele den 21 mars, sen kändes det för stressigt och då skulle vi vara där imorgon då vi ändå ska upp till stugan. Men nu känns det också stressigt, vi har ju varit så slut nu. Skånebesök, flytt och alla din pappas samtal på jobbet har tagit på våra krafter så vi ska bara vila i helgen. Istället ska vi åka upp till Lycksele i påsk och med facit i hand är det ju bättre. Du föddes ju på långfredagen.

 

Men din mamma känner ingen skräck över att det ska bli påsk inte heller att det ska bli den 21 mars. Man kan ju antingen välja att sörja eller att tänka att du fyller år. Din mamma tänker välja det sista, det menas inte att din mamma inte kommer att bli ledsen för det kommer att bli jobbigt men inte så katastroftalt som din mamma skulle kunna tro.

 

Din mamma trivs ju också mycket bättre nu när jag jobbar och trivs dessutom mycket bra här. Det gör ju att hela livet blir bättre. Allt känns lättare, förutom att din mamma längtar ur husvagnen nu, men det går också i vågor. Det är väl mest att vi inte vet vart någonting är och allt är nerpackat. Det har ju varit så länge nu… för länge.

 

Din pappa kom och hämtade din mamma men jag var inte färdig men han behövde inte vänta så länge. Din pappa gick på trottoaren då din mamma kom ut och vad glad din mamma blir då jag ser din pappa. Det värmer hela kroppen, gick fram och pussade på honom och så körde vi norrut. Vi stannade till i Lit idag och åt mat, sen körde vi vidare till vårt fika ställe utanför skoaffären i Hoting. Där bytte vi förare och din mamma körde sista biten.

 

Då vi körde pratade vi om vårat kuratorbesök för din pappa har varit så bil fokuserad sen vi hämtade bilen och vi har inte kunnat prata om något annat. Nu är det så att bil fokusen inte har minskat så mycket men några procent som din mamma utnyttjade direkt. Din pappa har annars pratat oavbrutet om bilar och allt kretsar kring bilar.

 

Vi pratade om varför din mamma inte blivit ledsen hos kuratorn för första gången. Din pappa trodde att det var för vi tömt Ljusdal, sålt och köpt bil, men det tror inte din mamma. Din mamma blir inte så sentimental av sådant, att jag sålt Ljusdal har jag inte fattat ännu och det gör jag nog inte förrän där flyttat in någon ny. Bilar är ju bara kom och gå prylar och din mamma lägger inte alls samma fokus på det som din pappa gör. Han är helt i extas över vår nya bil och frågar hela tiden, tycker du inte motorn går fint? ?? Har aldrig tänkt tanken! Vi lever ibland i olika världar.

 

Istället tror din mamma att det är framtidstron som gör att det känns bättre för din mamma. Dels att det inte längre är ovisst utan nu vet vi att din mammas ägg inte är hundra, de kan bli bra men kanske inte. Vi vet ju inte heller om det blir bra i Stockholm men det får det utvisa. Dessutom har din mamma fått det bättre på jobbet, hon som din mamma ska ersätta har börjat jobba på det jobbet lite nu och då och det är ofta din mamma får sitta på kontoret och vara ”riktig” chef. Det känns som att din mamma är mer chef nu och personalen ringer till din mamma istället för gamla chefen och det känns bra. Detta gör att din mamma mår mycket bättre och dessutom känns det inte som om vi är rivaler utan vi har mycket samma idéer så nu när din mamma förverkligar dem så tycker även min kollega att det är bra. Nu när din mamma tänker efter känns det otroligt bra!

 

Dessutom har vi ju tagit beslutet om att ställa oss i adoptions kön och det är ju också en del i det hela. Visserligen har vi inte så många länder att välja på men det finns chans. Så det är mycket som gör att det känns bättre för din mamma och det är det som gör att din mamma mår bättre och är starkare. Det känns jätteskönt, för dig Gabriel kommer din mamma aldrig att glömma och det känns som att du är en del av din mamma.

 

Din mamma frågade din pappa en dag om han ansåg att han var pappa. Det gjorde han men på ett annorlunda sätt men han är pappa och känner sig som en sådan. Din mamma är ju helt klart en mamma och fast att jag inte fick uppfostra dig, din mamma har fina tips på hur det ska gå till! Så fick jag i alla fall föda dig så en förlossning har ju i alla fall din mamma varit med om.

 

Då vi kom fram fikade vi inne hos din farmor och farfar och hälsade på katterna. Pricken kom direkt till din mamma och ville kela lite men Tootsie är lite mer svårflörtad. Hon låg bakom dataskärmen och brukar ligga där. Men nu kom hon fram i alla fall och kelade lite med både din mamma och pappa.

 

Sen kom det bästa på mycket länge! Tomas Ledin var på tv – hurra! Det är den bästa artisten enligt din mamma och nu hoppas din mamma att det blir konster i sommar!! Längtar redan dit!

 

Vi gick in i vår stuga och din mamma eldade lite. Din mamma satte igång datorn då din pappa fixade vattnet och läste då min kompis Johans blogg, han har fått cancer och idag stod det att han fått veta att hans cancer form var obotlig… din mammas hjärta nästan stannade och blev helt stel. Vilken chock, då jag läser hans blogg hör jag hans röst i huvudet och Johan är så positiv och ser bara möjligheter och nu… man blir helt förstörd. Han är några år yngre än din mamma, en yngling…

 

Din pappa läste också och stämningen blev lite låg. Vi pratade om det lite innan vi somnade, det är ju så förfärligt att man inte kan fatta det riktigt.

ANNONS
Av Carina - 26 februari 2009 18:49

Vaknade lika trött idag, ska man aldrig bli pigg efter denna pers?? Men vi kom upp och vi åkte till jobben. Men din mamma satt och gäspade hela dagen. Det är fullt upp på jobbet nu och din mamma var på möte på eftermiddagen. Somnade nästan men lyckades hålla mig vaken. Åkte till gruppen då det var klart och jobbade vidare.

 

Det var likadant med din pappa, han satt också och gäspade hela dagen. Din mamma fick köra nya bilen idag, din pappa gillade det inte för han ville läsa alla instruktionsböcker som finns. Men din mamma övertalade din pappa och fick köra fin bilen. Din mamma var rädd för att jag skulle krocka med allt och alla. Glömde lägga över talböckerna i bilen så jag fick lyssna på radio.

 

Då jag körde hem hade jag provat dieselvärmaren och den fungerade. Igår då vi kom hem fick din mamma köra en runda. Så jag körde ner till minneslunden och hälsade på Gabriel genom bilen och sen körde jag vidare till Hara. Den gick bra och den kommer att passa din mamma alldeles utmärkt.

 

Även idag var vi helt slut och vi somnade även idag ovaggade. Vi tittade inte ens på tv och det är därför din mamma ligger efter i bloggandet… men imorgon ska vi åka till stugan och bara lata oss…

Av Carina - 25 februari 2009 17:13

Vi var trötta igår och vi somnade som stockar och har båda två sovit gott i natt. Din pappa var trött för han har snarkat hela natten och din mamma har verkligen haft nytta av öronproppen men skulle nog ha behövt i båda öronen i natt. Vi tog lite sovmorgon idag och satte klockan på sju men hade inte bråttom upp. Vi låg kvar och mös en stund men sen gick din pappa upp och fixade frukost.

 

Vi hade nästan ingen mat hemma men din pappa hittade lite gammal mjölk så han åt gröt med din mamma åt fil. Idag ska vi sälja din mammas Golf och hämta vår nya Audi. Så din pappa måste skotta fram däcken som ligger under utemöblerna mitt i alla snödrivorna. Det var kanske inte så klokt att lägga dem där men i somras verkade det bra. Din mamma körde till jobbet och parkerade utanför. Tog sovmorgon idag så jag började inte förrän halv nio. Trodde det skulle bli senare men vi vaknade då och kom iväg, jag ska ju gå tidigt så det är ju bra om jag är här några timmar.

 

Jobbade ett tag men snart tog jag tidig lunch. Skulle träffa killen som skulle köpa Golfen klockan halv tolv utanför Nordea. Vi fick våra pengar och han bilen. Din mamma berättade hur bra bilen var och hur nöjd din mamma varit med den. Nu säljer ju din mamma allt för glatta livet så tankarna kommer nog att komma sen. Din pappa fick åka med din mamma upp till bilaffären. Vi var i god tid och vi hade inte ätit lunch men utanför där fanns en lunchkrog som vi var inne och åt på.

 

Vi gick in och träffade säljaren. Vi fick nyckelringar, bilnycklar och mössor. Vi skrev på papper och betalade. Din mamma frågade säljaren hur det kändes att sälja en bil till en kund som kan mer än säljaren, han sa att det kände lite konstigt men att det var bra att de visar intresse. Han började gå igenom allt som rör bilen men efter en stund var din mamma tvungen att åka till jobbet. Lunchen var på tok för lång och din mamma skulle på ett möte som jag måste passa. Så din pappa fick vara kvar själv men det hade han nog inget emot.

 

Din mamma gick på möte och där sa chefen, jag tänker förlänga Carina. Det var en överraskning som var kul, min kollega ska ju börja på ett nytt jobb snart så därför kan hon anställa mig. Din mamma sa då att jag kan börja 1 september, det skulle passa bra att vara arbetslös under sommaren…

 

Din mamma gick innan mötet var slut för vi skulle till kuratorn. Då jag kom ner ringde jag din pappa och undrade vart han var och då satt han och fikade med grabbarna på stationen och hade glömt att vi skulle iväg. Han fick fart och kom strax efter mig till sjukhuset.

 

Idag kändes det bra att vara hos kuratorn. Det var första gången som din mamma inte grät sig igenom timmen. Vi pratade om att vi skulle till Stockholm och att din mamma hade pratat med doktorn här. Att vi var öppna för alla förlag på hur vi ska kunna få barn. Din mamma har varit hos zon terapeuten. Vi har provat rosenrot, omega-3 och din mamma äter ju vitamintabletter. Fick tips om att äta D-vitamin, chocka kroppen.

 

Pappa tänker ofta att skulle vi bara få ett barn varför fick inte då du Gabriel leva. Att det enda barn vi fick var dött. Innan trodde vi att det var lätt att få barn för oss men nu tvivlar vi ju mer och mer och försöker komma på alla möjliga sätt att få barn.

 

Kuratorn tyckte själv att din mamma var ovanligt pigg denna gång och så är det. din pappa trodde att det berodde på att vi sålt huset, bilen och hämtat vår nya men så enkelt är det inte. För det påverkar din pappa mer än din mamma. Din mamma tänkte okej och så går jag vidare då det gäller materiella saker men din pappa blir mer fäst vid saker.

 

Vi fikar alltid efteråt och idag så blev det inga tårar. Din mamma kan tycka att det är konstigt, en ovanlig känsla som inte har uppstått innan. Det känns som om jag gått in i en ny fas.

 

Din mamma fick nu åka nya bilen, åkte bort till min bil som jag parkerat där det är gratis. Det kändes bra och sen åkte vi hem och åt mat. Vi är ju båda trötta efter flytten men det kändes bra att få gå till kuratorn ändå. Vi är så trötta så klockan halv nio sov vi som döda sillar… kunde inte hålla oss vakna.

Av Carina - 24 februari 2009 16:54

Idag skulle den sista flytten gå till Östersund. Allt ska med och din mamma vet inte riktigt hur det ska gå till. Men vi vaknade av oss själva i alla fall, det blir ljust i rummet och så bråkar vi så om täcket. Din mamma och pappa är ju vana vid att ha ett täcke och när man sover i en smalare säng och har två täcken så trillar de lätt ner på golvet.

 

Vi gick upp och din pappa sa hela tiden att nu är det sista vi gör i Ljusdal. Nu är det sista gången vi äter frukost här… din mamma försöker nog förtränga att det är sista gången. Det känns liksom inte att det är slut bara att vi flyttar ut lite… din mamma vill egentligen inte göra mig av med Ljusdal, vi skulle ha haft kvar det som sommarstuga! Men det blev lite väl dyrt.

 

Vi åt och sen började vi bära, först till släpet, allt skit som vi ska till tippen. När det var klart åkte vi iväg och slängde. Din pappa är så noggrann och lägger det i ordning på vagnen så vi kan slänga allt på rätt ställe. Det går ju fortare att slänga än att hitta rensa ut skräp och tur är väl det. Då vi slängt allt åkte vi hem och då bet din mamma av en tand… men hjälp av godis förstås. Så vi fick åka till tandläkaren. Din mamma fick hjälp direkt och fick en provisorisk fyllning. Under tiden åkte din pappa och pantade och slängde kläder på Pingstkyrkan.

 

Vi åt lunch på Finess, festade med kaffe och kaka. Det är ju som sagt sista dagen i Ljusdal som Ljusdalsbo. Då vi kom hem började vi packa släp, två bilar och en takbox. Din pappa sa att allt skulle få plats men din mamma var skeptisk. Vi gick runt i alla rum och kollade så det verkligen var tomt överallt. Vi hittade lite som vi skulle ha kastat och det får Maggan åka och hämta. Ringde städfirman och han kom och tittade och gav pris och lovade städa.

 

Då allt var packat duschade vi och fixade fika. Nu var bilarna nästa så de bågnade. Vi lämnade huset med lite sorglig min. Åkte förbi mäklaren med nyklarna och sen förbi Maggan och sa hejdå! Nu ville man ändå bara hem. Vi stannade och åt i Färila och sen körde vi norrut. Vi stannade i Ytterhogdal men vi fick ställa bilarna så vi kunde öppna fönstren och titta på varandra. Det var kallt men jag hivade in fikat till din pappa i hans bil så fick han fixa sitt. Men vi kunde prata med varandra på detta sätt, vi fick ju inte plats i en bil!! Vi stannade även till i åsarna innan vi var hemma. Vi var ju så trötta att det var bra att vi stannade och vilade oss en stund. Det är ju dessutom tristare att köra själv än om man har sällskap. Din mamma lyssnar ju förstås på böcker och det gör ju att det går fortare.

 

Vi var helt slut då vi kom hem och klockan var nio så vi tog bara in det som skulle kunna frysa och sen gick vi och la oss. Somnade som klubbade sälar, vi ska ju jobba imorgon igen…

Av Carina - 23 februari 2009 12:38

Idag längtade din mamma redan efter din pappa innan han hade åkt hemifrån… din pappa skulle till Bollnäs och jobba och din mamma skulle packa vidare. Det finns ju mycket som din pappa inte kan hjälpa till med, mycket som din mamma vill packa själv.

 

Din mamma tvättade, städade kylskåp, packade i lådor och gick och samlade ihop det som ska slängas. Bar ut skitet i garaget, jag skulle ev åka och tömma på tippen men kom på att din mamma och pappa kan göra det tillsammans imorgon. Det verkade som om det aldrig tar slut. Pratade med Linda för vi ska ha lite tjejfest idag, en sista kväll med gänget. Skulle ev äta lunch med Marianne men hon har fått jobb och hade ingen möjlighet. Så din mamma åt hemma och gick i princip inte ut på hela dagen förutom till garaget.

 

Din mamma ringde till adoptionscentrum för att fråga om det var lönt för din mamma och pappa att ställa sig i kö. Det finns vissa länder som godkänner oss fast att vi inte varit gifta i mer fem år. De länder som hon föreslog var ett i Sydamerika som din mamma glömt, Etiopien, ett i Asien tror jag också och så specialist barn i Kina. Så hon tyckte att din mamma och pappa skulle skicka in en ansökan. För det tar minst ett år innan allt är klart med ansökning, utbildning och handläggning här i Sverige och då har vi varit gifta i ytterligare ett år alltså två och då är det grönt för Kina.

 

Så vi bestämde oss för att ställa oss i kö, när vi nu hinner det i all stress om att hinna allt annat. Din mamma fortsatte och packade och började bli hungrig. Trodde tjejerna skulle komma tidigare men fick äta en tillfällig lunch. Ringde sen och kollade med nu var de äntligen på väg.

 

Linda och Mia kom och vi fikade, de hade med sig mackor och semlor. Vi pratade en massa och tiden går så fort då man har roligt och är med roliga människor. Din pappa dök också upp och din mammas fina vänner hade även köpt en semla till honom och det gjorde att han blev glad. Han satt med oss och pratade. Din pappa är gärna med på tjej middagar, det är konstigt att din pappa inte har så stort socialt umgänge då han är så social och gärna är bland människor. Men han har nog haft tjejernas vänner som sina och då försvinner många då man separerar, men eftersom att din mamma och pappa ska vara ihop till vi blir 105, åtminstone, så kan han behålla din mammas vänner.

 

Då de gick började vi packa vidare och så satte vi in maten i ugnen. Vi hann en del och sen kom Marianne. Hon fick kaffe och kaka och din mamma och pappa åt lasagne. Det känns konstigt att vi inte ska sitta mer i din mammas kök och fika och snacka skit längre. Din mamma får åka på fika helger till Ljusdal i framtiden. Din pappa har inte träffat Marianne innan och han har mycket henne att tacka att vi har träffats. För innan vi började prata så var inte din mamma så beredd på att släppa in någon i mitt liv. Men som tur är släppte det och din pappa kom till din mamma.

 

Sen kom Maggan, alla kom för att säga hej till din mamma. Maggan har varit på brandstationen och därför kunde hon inte komma tidigare ikväll. Men bättre sent än aldrig. Vi fikade mera och då alla gått packade din mamma och pappa så gott vi kunde och sen gick vi och la oss. Vi får ligga nära nu då vi bara har en säng kvar men det gör vi så gärna!!

Av Carina - 22 februari 2009 13:46

Idag ringde klockan innan sju!! Vi ska packa ut allt i släpet och bilen och sen åka norrut. Vi kom upp ganska fort och åt frukost och sen började vi packa. Vi bar upp alla lådor först från källaren som var färdiga och sen lastade vi, din pappa var ute och lastade in i släpet och bilen och din mamma inne och packade för fullt.

 

Det känns lite konstigt att flytta ut och det känns som om vi inte tagit med ett enda dugg fast att vi fyllt ett stort släp. Det är mycket kvar men det är mest skit som vi ska slänga på tippen på tisdag. De har ju tyvärr inte öppet här på helgen på tippen.

 

Din mamma hade tänkt att vi skulle vara iväg kl 9 men vi kom iväg tjugo minuter över och det var ju godkänt. Vi packade in otroligt mycket idag, igår var det mest möbler. Det snöade hela morgonen och det var kanske inte vad man önskade sig då man flyttar men… det fortsatte snöa hela vägen sen upp också.

Din pappa körde och det var nog tur för din mamma är lite mer försiktigt då det är vinterväglag. De hade inte plogat så det var lite spårigt. Vi körde till Ytterhogdal och där stannade vi och fikade. Din mamma gick då ut och tog lite kort, det var ett riktigt konstverk bak på bilen. Det var otroligt mycket snö där och så hade vi glömt fota släpet innan vi åkte. Det är ju kul med lite minnen. Din pappa var av och handlade lite färdkost och så fixade din mamma fika. Vi har alltid fika med oss och stannar längs vägen. Det gillar din mamma!

 

Vi stannade och åt i Hackås, hamburgare. Din mamma konstaterade att din pappa har dålig påverkan på din mamma. Innan vi träffades åt din mamma i princip aldrig hamburgare men nu är det vardagsmat. Vi längtar så efter ett hus och ett kök så vi kan laga mat på riktigt. Nu far vi hit och dit och bygger så svetten lackar.

 

Din pappa hade förvarnat en på jobbet om att vi kanske behövde hjälp men en bil som har fyrhjulsdrift. Det behövde vi tidigare än vad vi trodde. Vi fastnade med släpet hemma då vi skulle stanna där och lämna av frysboxen. Vi trodde vi kunde köra runt men det gick inte utan bilen stod bara och slirade.

Inte nog med det för det hade både snöat och blåst så det var minst en halvmeter vallar i våra gångar så det gick inte att komma in till huset med någon packning utan att skotta. Så din mamma satte igång snöslungan och körde på. Ibland var vallarna högre än slungan… men vi fick en gång i alla fall så vi kunde bära in frysboxen.

 

Din pappa och T, som kommit för att hjälpa oss fick upp din pappas bil och så kopplade de om släpet till T:s bil. Vi körde sen upp till stationen och där hade de inte skottat så vi hade aldrig kommit upp där med vår bil. Men med en Subaru kommer man vart som helst tydligen. Vi fick börja med att skotta även här och så började vi bära in. Det är ju i alla fall skönt att det går fortare att tömma än att fylla. Men det blev många varv och vi hade ju en tid att passa. Klockan fyra skulle släpet vara tillbaka. Det är praktiskt att kunna hyra här och lämna där.

 

Vi lämnade tillbaka släpet på Frösön. Vi hade då fyllt bilen med saker som vi ska ha med till huset eller till Ljusdal igen. Mattor är bra, din mamma använder dem mest till att ha som skydd vid lastning än att ha dem på golvet. Men det är tur att din mamma inte slängt alla mattor för vi har haft mycket nytta av dem nu.

 

Vi handlade med oss lite firar muffins och åkte tillbaka till huset. Där bar vi in det som skulle vara där och sen satte vi på kaffe och fikade. Det kändes mycket bra att sitta där och veta att vi gjort det mesta. Det finns allt mycket mer kvar än vad man tror men vi är ändå mer än halvvägs… Vi satte på takboxen och åkte söderut igen. Vi stannade denna gång i Svenstavik och åt. Din mamma åt pizza och det var den godaste din mamma ätit på länge. Din pappa åt korv och pommes och det är ju riktig barn mat!!

 

Under färden hem pratade din mamma och pappa om hur det var när vi träffades. Din pappa kände ju direkt att han ville ha din mamma och att det kändes så rätt. Din mamma var mer osäker, ska jag ha det så här hela livet. Han verkade rätt så konstig, det din mamma tyckte var konstigast var han verkade tycka din mamma var det bästa i världen och såg inga fel på din mamma. Han gör faktiskt fortfarande inte det och är förvånad då andra pratar om hur din mamma är i negativa bilder. Men det var ändå något som lockade din mamma. Men jag var rädd för att han skulle höra av sig för mycket och vilja komma hit igen… din mamma ljög bra mycket i början om hur upptagen jag var hela tiden. Men sen vände din mamma tvärt och åkte upp till din pappa och sov över och kanske var han ändå rätt så trevlig den där sundsvalls bon…

Din pappa hade ju redan fallit och var orolig för att din mamma skulle få andra idéer i huvudet. Men sen din mamma var uppe hos din pappa första gången har vi pratat med varandra varje dag. Vi började prata i telefon redan innan din mamma kommit ur Kvissleby.

 

Din pappa sa också idag att det härligaste med oss är att inte nog med att vi älskar varandra så högt, vi blir ju även älskade tillbaka av den andra lika mycket. Din pappa som haft andra förhållande innan har inte känt så här innan. Vi bara inte ger utan tar emot och fast att din mamma och pappa snart varit gifta i ett år är vi som nyförälskade. Vi pussas och kramas otroligt mycket och ofta och din mamma kan längta så otroligt efter din pappa då han är borta.

 

Vi stannade igen i Ytterhogdal och fikade. Din mamma fick köra hem för din pappa är trött och det är inte så konstigt. Din pappa är jättestark och han bär och konkar så idag svettades han tom på öronen! Men din mamma älskar honom ändå! Det var bättre väg då vi körde hem men det is regnade. Då det är minusgrader och regn fryser det fast på rutan och det går inte bort men så fort man stannar smälter det. Men det gick bra att köra och vi kom hem vid halv nio tiden.

 

Då gick vi ganska direkt och la oss. Din mamma hade tänk att sätta igång diskmaskinen och lägga i en maskin tvätt men vi somnade istället som stockar i vår smala säng. Din mamma och pappa har vant oss vi att ha ett täcke och det blir inte bra med två. Speciellt inte när det är en liten säng. Täckena trillar ner på golvet på natten och då fryser din mamma. Men nu var vi så trötta att vi somnade innan vi lagt huvudet på kudden.

Av Carina - 21 februari 2009 13:44

Idag satte vi ingen klocka men vi vaknade ändå. Din pappa vaknade redan klockan 6 och hämtade datorn och jobbade lite. Din mamma vaknade inte ens, jag var trött men strax efter åtta så var även din mamma vaken. Idag var din mamma mer för att gå upp än din pappa och det är inte vanligt. Din mamma vill komma igång och jag vet att vi har mycket framför oss, mycket mer än vad vi tror…

 

Vi gick upp och åt frukost och sen började vi jobba. Din pappa började med att tömma ovanvåningen och din mamma tog mer tag i små sakerna. Det är mycket små grejer som ligger och där som din pappa inte vet hur man packar sådant. Så ovanvåningen blev tömd och det hamnade i sovrummet nere och ute i släpet. Vårt släp ska vi ju fylla med skit som vi ska åka med till tippen på tisdag.

 

Din mamma packade på och lagade lunch. Vid tvåtiden kom de nya ägarna och kollade. Vi hade lite som vi ville visa dem och så ville vi lämna över nycklarna tidigare så vi slapp städningen men de ville inte de. Men vi slapp göra vid i vardagsrummet för de skulle tänka på det med kamin. Din mamma har ju mest tyckt att de är snåla som inte gav mer för huset men det var bra att jag fick träffa dem. De berättade att så fort de klev över tröskeln kände de att här ville de bo och det tänker flytta in utan att göra något. Det är ju ett bra betyg för din mamma som slitit så hårt här inne. så när de gick kändes det mycket bättre, samtidigt var det mer på tagligt att din mamma inte ska bo här längre.

 

Din mamma kramades med din pappa länge, det är ju ändå lite sorgligt. Vi fikade innan din pappa åkte och hämtade släpen vi hyrt. Vi hyr här och lämnar på Frösön och det är praktiskt. Vi har ett dygn på oss att fylla och tömma. Vi började med att bära ut alla möbler och en del av lådorna. När klockan var sex gick vi in och duschade för vi skulle till Maggan på kvällen.

 

Vi var där vid sjutiden och åt middag och sen skulle vi se melodifestivalen. Detta kommer vi, i alla fall din mamma att sakna då jag lämnar Ljusdal helt. Din mamma har varit mycket hos Maggan, ofta bara åkt dit och har bara varit. Nu kommer det vara långt emellan och vi kommer inte att ses lika ofta. Det är synd, för även din pappa trivs i deras sällskap.

 

Då melodifestivalen var slut, var även din mamma och pappa slut gick vi hem. Vi ska ju upp tidigt imorgon och lasta vidare. Tänk idag är det 11 månader sedan du föddes Gabriel och tänk vad tiden går. Din mamma tänker ofta på hur det skulle ha varit om du levt. Men det kommer vi aldrig att få veta.

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28
<<< Februari 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kära Gabriel med Blogkeen
Följ Kära Gabriel med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se