Idag vakande din mamma med din pappa intill sig, vi hade lite sovmorgon idag, ställde inte klockan förrän 6.20 Din pappa skulle jobba i Östersund idag så det var skönt. Åkte till jobbet och din mamma upptäckte idag att man kan nu gå över sjön från Frösön till Östersund. Så imorgon ska nog din mamma parkera där och gå över sjön. Det blir en kvart till att gå och det gör ju inget.

Dagen gick ganska fort, för din mamma fick gå på ett möte på eftermiddagen och det slutade en timme tidigare än planerat så din mamma kom hem tidigt idag. Det var skönt för din mamma var trött. Pratade med din pappa och vi bestämde oss för att äta köttbullar som vi har kylen. Din pappa var redan hemma för målaren var där och skulle kolla hur det såg ut, vad det skulle kosta och hur lång tid och när han skulle komma.

Din mamma gick in i huset då jag kom hem och där var både katter och din pappa. Din pappa hade varit duktig och satt upp lite reglar då din mamma kom. Men vi bestämde oss för att gå ner och äta medsamma.

Då din mamma kom ner i husvagnen såg din mamma att det hade kommit post från sjukhuset. Din pappa hade redan öppnat det så din mamma tog ut pappret och läste:

Med vänliga hälsningar och med stort lycka till!

Din mamma fattade nog inte först vad det stod där. Men din pappa var ju vänlig som inte sa något till din mamma i telefon. Din pappa hade nog väntat sig en annan reaktion av din mamma tror jag. För jag satte mig bara och åt och konstaterade att jaha.

Vi lagade maten tillsammans och då vi ätit gick vi upp till bygget. Din pappa skulle fortsätta sätta reglar och din mamma skulle sätta några gipsskivor då jag hjälpt din pappa. Men din mammas hjärna var på högvarv och det gick inte att koncentrerar sig på att mäta och skivorna skulle säkert ha blivit sneda.

Din mamma blev förbannad och ledsen, ville inte bli ledsen så jag höll mig. Men tårarna kom då din pappa gick ner och sågade reglar men torkade bort dem då din pappa kom upp. Det är inte så att din mamma är rädd för att gråta i din pappas närvaro men ville att vi skulle så detta gjort och hade din pappa märkt att din mamma var ledsen skulle han inte ha byggt längre. Din mamma vill att vi ska bli färdigt, men satt och funderade hela tiden. Kände att jag var irriterad och sa så lite som möjligt. Jag tror även att din pappa lärt sig att din mamma säger till då jag vill prata när det är något. Men ibland kommer din pappa när han ser att din mamma är ledsen men ibland tror jag han känner skillnad.

Tårarna brann bakom ögonen och det var jobbigt att hålla dem tillbaka men vill kramas med din pappa så jag blir ledsen och gråter. Då vi fått upp de reglar som din pappa planerat gick vi ner till husvagnen. Din pappa upptäckte att klockan inte var så mycket, han hade då velat sätta några reglar till men din mamma ville bara ner till husvagnen. Vi kollade lite på tv men gick och las oss 20.25, vi var trötta båda två och hade bestämt att vi skulle lägga oss tidigt och kramas efter beskedet.

Då vi lagt oss började vi prata om vad det stod i brevet och hur vi kände. Din pappa sa att varför det skulle vara så svårt att adoptera? Och vilka länder skulle vi kunna få adoptera från? Din mamma kände sig värdelös, allt hoppet rann ur mig. en tanke som slog ner i din mamma då jag läst brevet men som jag inte kände var aktuell var att nu kanske din pappa vill skiljas och skaffa sig en fru som kan ge honom barn. Men så fort tanken dykt upp försvann den igen och då jag berättade för din pappa sa han aldrig! Och fast att din mamma visste det var det skönt att höra. Känner man för varandra som vi gör ska det mycket till innan vi går skilda vägar, tills döden skiljer oss åt typ.

Din mammas tårar rann hela tiden och tänkte precis som din pappa sa då vi var hos kuratorn. Om vi nu bara ska få ett barn, varför fick du då inte leva Gabriel? Det var hemskt då du dog men nu späs det på med att du inte kommer att få några syskon.

Vi började diskutera vad det stod i brevet. Din mamma frågade din pappa om vad han trodde att brevet betydde. Din pappa är alltid mer optimistisk än din mamma när det gäller detta, som i vanliga fall ofta ser möjligheter istället för hinder. Han förstod att det inte var positivt men ändå inte helt kört. Din mamma såg bara hinder och att det aldrig mer skulle bli någon graviditet. Din mamma fick gå upp och vi låg och läste igenom brevet igen.

som litet grand kan spegla själva kvarvarande kraften i Dina äggstockar och vad betyder det? För din mamma låter det som att det knappt är någon kraft alls kvar. Kvarvarande… din mamma och pappa kunde inte komma till någon klarhet i hur många procent det gäller, din pappa tänkte sig 50 % chans och din mamma max 10 %.

ett tecken på att äggstockens äggantal kan vara i avtagande. Detta tyckte din mamma verkade mer positivt, kan vara i avtagande men det är inte säkert. Av dessa två meningar skiljer det sig många procent hos din mamma. I första 10 % chans och i nästa minst 80 %.

ibland att äggstockskraften trots detta kan förbättras tillfälligtvis, helt plötsligt på ruta ett igen. Från noll till hundra? Tillfälligtvis? Är det slumpen som avgör. Då kommer ju genast frågan om det var en sådan slump då du blev till Gabriel eller om det var som i Graven bredvid, att äggen hoppade då de såg din pappa och sa ta oss!!! 

Din mamma blev förbannad på doktorn som bara skickar ut brev istället för att ringa. Detta skapar bara ännu fler frågor än vad din mamma redan innan hade i huvudet. Dessutom var det ett otydligt brev tyckte både din mamma och pappa och man blev förvirrad.

Då vi pratat färdigt och skulle sova gick inte det för din mamma. Tankarna kom farande och då kommer ju tårarna samtidigt. Så din mamma tände ljuset och tog en bok som låg där uppe och började läsa. Då tände även din pappa ljuset och läste han med, för att hålla din mamma sällskap. Han är så gullig din pappa.

Efter ett tags läsande och snytande var din mamma trött, blir ju det av all gråt och släckte och somnade men din pappa nära intill.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...