Vaknade med Pricken bredvid mig och det är ju mysigt. Fast att jag hellre sover med din pappa gör det mig inget om det är några katter också i sängen. Men jag har lovat din pappa att vi inte ska ha några katter i sovrummet. Men då får jag ju passa på medan jag är ensam.

Båda katterna är skeptiska till att det är så städat hemma, det är inte de vana vid. De är misstänksamma och undrar nog mycket vad som ska hända. Din mamma har berättat för dem att vi ska flytta till Jämtland.

Åt frukost och pratade med din pappa en liten stund. Idag var det dagen D! Vi ska äntligen ses igen. Nu var det ju så fint över allt att jag fick gå ner i källaren och fortsätta städa där. Det ska packas ner mycket.

Idag skulle jag till försäkringskassan, hade tänkt att jag skulle ladda lite extra för man vet ju hur de är men nu vet jag att jag inte behöver spela. Jag är mycket skör nu och det minsta som inte går som det ska gör att jag rasar. Så jag är inte så stark som jag trodde.

Linda och hennes ena son kom och fikade, hon ville se hur fint det ser ut hemma hos mig nu förtiden. Höll samtidigt på att packa, ska ju ha bilen full när jag kör upp till Östersund i eftermiddag. Då de åkte hem åt din mamma lunch och så hade jag tänkt cykla ner till försäkringskassan men det började regna så det blev bilen.

Då jag kom dit fick man vänta utanför tills de kom och hämtade mig och din mamma var ju i god tid. Det var iskallt ute så jag åkte till optikern först för att hämta mina linser som hade kommit. Då jag kom tillbaka stod min handläggare och väntade på mig.

Jag som var orolig för att jag skulle verkar för pigg när jag träffade honom hade inte behövt oroa mig. Så fort jag satt mig på stolen och han frågade första frågan grät jag. Sen grät jag mer eller mindre hela tiden. Men han verkade förstå din mammas situation och att jag inte klarar av att vara själv. Han tyckte också att det var bra att jag hade en plan, att jag inte bara ville vara hemma utan att jag vill göra något så fort att jag klarar av det. Min plan med att plugga i höst och söka mig jobb tyckte han lät bra.

För er som känner mig vet att jag inte är den som ligger på latsidan, jag klara inte av att göra ingenting. Men nu är jag så känslig och gråter för det minsta lilla.

Men jag ska prata med Malin och så kan hon hjälpa mig med mitt CV och så kan jag börja söka jobb. Men först ska begravningen vara och innan dess kommer jag inte känna någon ro i att söka jobb.

När jag kom därifrån var jag ganska låg. Kände mig ledsen och nere. Tog en kopp te och bara satt i köket. Kom mig inte för att packa längre. Hade ingen energi kvar alls och fast att det enda din mamma ville var att vara hos din pappa, men orkade inte packa. Vet inte hur länge jag satt där och bara satt men till slut kom jag igång och packade bilen. Katterna kände att det var något på gång och gick runt mig och var ganska mycket i vägen. Så din mamma kände sig mycket elak mot dem men snart ska de få komma upp till Jämtland och inte vara själv längre.

När packningen till slut var i bilen, och din mamma kom äntligen iväg. För sent men i alla fall, katterna gömde sig och ville inte säga hejdå och det är kanske förståligt.

Det var dåligt att höra radion, precis som om antennen var borta. Det var fotboll men jag fick lyssna på cd istället. Stannade i Färila och åt mat. Hade tänkt äta senare men var så hungrig att jag inte kunde vänta.

Pratade lite med din pappa men det bröts och då ringde Helena och jag pratade med henne tills jag vände av stora vägen. Då ringde jag din pappa för vi skulle mötas hos Mona. Han och din farmor och farfar var på väg från stationen där de hade duschat.

Då din mamma kom fram hade hon fått ett meddelade från en gammal kompis. Hans pappa har flyttat tillbaka till Ljusdal och nu var han här uppe och hälsade på. Oturligt nog var han uppe under tiden som din mamma inte var hemma, nu när han äntligen hörde av sig.

Till slut kom din pappa och vi kramades jätte länge. Det var så härligt att se honom så jag fick lite tårar i ögonen och det fick nog din pappa också. Din pappa skulle duscha här innan vi kunde åka därifrån. Din mamma hade tvätt med som inte var torr som skulle hängas upp. Vi fick passa på att kramas nu för sen när vi kom till husvagnen var vi inte ensamma längre.

Det visade sig att antennen var avbruten, det var väl någon ligist som fixat det.

Åkte till husvagnen och din mamma träffade de andra. Men vi kom sent så vi gick snart och la oss. Din farmor och farfar bodde i ”vardagsrummet” och var tvungna att bädda ner så de kunde inte lägga sig före din mamma och pappa gick och la sig.

Det kändes skönt att få ligga nära din pappa och då somnade din mamma så gott.