Alla inlägg den 24 maj 2008

Av Carina - 24 maj 2008 10:26

Sov gott i natt med, men vi la oss ju tidigt så då vaknar i alla fall din pappa tidigt. Det är ju ljust nu som sagt och då lyser det ju in lite under rullgardinen. Din pappa sa god morgon och då frågade din mamma om det var morgon? Och det var det för klockan var halv åtta. Låg kvar och mös och pratade lite en stund innan vi gick upp.

Din pappa satte idag igång kaminen utan att din mamma behövde önska om det. Men han vet om att din mamma gillar när det är varmt och speciellt då när det från en kamin värmen kommer.

 

Det var fint väder och din pappa skulle ut och laga traktorn, eller hitta felet på den. Din mamma satt kvar här inne och drack upp sitt te och tittade på tv. Skrev även här, jag låg ju mycket back efter vår tuffa renoveringshelg. Din mamma tycker att det är mysigt att vara här inne i stugan och mysa innan lunch. Men jag har ju inte lika mycket att hitta på som din pappa har. Han har ju verkstad, snickarbod och hur mycket som helst att göra här.

 

Idag skulle jag få äta något jag aldrig ätit förut, paltbröd men fläsk och vit sås. Det var typ tunnbröd, hårt, som är blod i, blodtunnbröd som man blöter upp, till det åt vi vit sås och bacon. Det smakade inte så mycket så det gick ner och det kan jag äta fler gånger. Men jag var ju lite skeptisk först. Då din farmor fick veta att jag inte ätit det förut tänkte hon laga något annat men jag sa låt mig smaka först. Annars får jag väl äta mig mätt på mackor! Men det gick bra ändå.

 

Efter lunchen sydde jag upp byxorna, både din pappas nya och din mammas som nu har blivit förstora! Men de var ju fortfarande för långa. Då jag satt där kom jag på att de gamla byxorna som jag nu kommer i är lite slitna så de lagade jag i förebyggande syfte. Helena ringde då jag sydde och när jag var klar gick jag ut och pratade med henne i solskenet. Vips var solskenet borta och det hällregnade. Så har det varit hela dagen, sol, regn, sol, regn…

Då det lättade lite gick jag och letade upp din pappa och han hittade jag ju naturligtvis vid traktorn.

Gick in och drack kaffe och åt morsdags tårta.

 

På eftermiddagen gick din mamma in i stugan igen då regnet kom tillbaka. Gick sen ut och läste på om hur man skulle göra med vattnet i husvagnen, fixade lite iden och höll din pappa lite sällskap. Sen var det middag.

 

Efter middagen städade din mamma husvagnen och så skulle vi fylla på vatten. När vi skulle kolla om det kom ut något vatten i kranarna så gjorde det i köket men inte i badrummet. Där kom det ut på ett annat ställe istället. Så det var bara att ta ut mikrovågsugnen och släppa in din pappa. Det var lite olika fel på den men det fixade din pappa direkt. Vilken tur att din mamma har honom!

 

Då det var klart gick vi ut en runda. Vi har ju inte rört så mycket på oss sen vi kom hit upp. Då vi gick där sa jag att tänk hur livet kan förändras fort. Dels har vårt förhållande gått fort och livet förändrades drastiskt då vi träffades. Men sen vande man vid det och att vi hittade på nya saker hela tiden. Vi har ju ändå hunnit med en hel del under vårt första år. Vi träffades, förlovade oss, jag lärde mig åka motorcykel, åkte till Skåne, Danmark, tyskland, vandrade i fjällen, tittade på tomt, köpte tomt, beställde hus, renoverade hus, blev med barn, din kusin Ian föddes och var sjuk, du Gabriel dog och föddes. Det har hänt hur mycket som helst och ändå hade vi en planerade framtid. Vi skulle bygga och flytta till Östersund, sälja våra egna hus, din pappa skulle byta arbetsplats och så långt fungerade det även nu. Men sen skulle jag vara föräldrar ledig med dig Gabriel, vi skulle pendla mellan Ljusdal och Östersund. Din mammas vänner skulle komma upp och hälsa på oss. Din moster och din mamma skulle vara mammalediga samtidigt och umgås lite mer. Du skulle leka med kusinerna Alice och Ian och vi skulle titta på när din pappa slet med vårt husbygge.

Nu står vi där utan dig, din mamma är hemma om dagarna och mår ibland bra och ibland mindre bra. Hela din mammas tillvaro föll som ett korthus. Inte hade jag väl tänkt mig att plugga, men nu känns det bra att din pappa fick mig att söka. Det känns i alla fall bättre än att gå tillbaka som chef. Men det var ju inte alls detta jag hade tänkt mig.

 

Då jag upptäckte att jag var gravid kände jag hjälp! Fast att det var vad vi ville och planerade så trodde man ju inte att det skulle bli vid första försöket. Första tanken var ju ändå – härligt, men skrämmande. Nu är det på riktigt! Jag hade ju planerat att bli dialoghandledare och första tanken var ju att tänk om jag inte får bli det nu.

Fast att jag visste att jag var gravid blev man ju ännu mer glad då det är bekräftat, ändå var jag redan då lite skeptisk till att det verkligen var något. Inte ens då jag såg dig lille Gabriel på ultraljudet var jag riktigt säker. Det är ganska overkligt att det kan bli ett litet barn av lite klet som din pappa myntat uttrycket. ”Tänk vad lite klet kan göra”!

Sen trots att din mamma var orolig under hela graviditeten har man ju gjort upp planer och när nu de raseras känns det helt fel. Hur kunde det bli så här?

 

Så egentligen har din pappas liv inte förändrats mer än att du Gabriel inte fick leva medan din mammas liv helt har förändrats och inte något till det bättre. Det är det som känns jobbigast för när man inte fick vinsten med sig hem, dig lille Gabriel så känns det som att man blir bestraffad med resten. Det känns nästan som ett straff att det ska bli så här efteråt. Man kan inte ens få sörja i fred utan man ska ha funderingar på framtiden för visst ska jag kanske inte lägga all min tid på det nu men visst gnager det i bakgrunden. Jag måste ju ändå vara beredd på verkligenheten som pockar på.

 

Men jag mår bättre nu och jag sa till din pappa att det är säkert sen jag fick veta att du kommit till Ljusdal. Det har gnagt hos mig att du varit på villovägar. Jag frågade din pappa om inte han också känt likadant och det hade han gjort. Så vi har på var sitt håll varit oroliga och det är kanske därför din pappa inte tog tag i det och ringde heller. Jag har ju sagt att jag inte vill ringa och kolla upp var du var Gabriel men din pappa har inte tagit på sig den uppgiften direkt och det var kanske för att han också var orolig. Ibland berättar inte din pappa allt, tror att han vill skydda mig.

 

Då vi kom hem hoppade vi in i duschen innan vi bunkrade upp för melodifestivalen. Din pappa var inne hos din farmor och hämtade kakor… men det var ju lördag och allt! Din pappa somnade redan efter nummer 6 eller nåt men din mamma väckte honom hela tiden för vi betygsatte alla låtar mellan 1-5. Våra favoriter var Island, Danmark, Ryssland och Sverige. När alla sjungit färdigt borstade vi tänderna och gick och la oss, din pappa somnade direkt men din mamma satte igång radion på mobilen och hörde början på röstningen. Men efter de 3 första och Sverige inte hade fått några poäng somnade din mamma också. Så vaknade jag med ett ryck och hörde att vi fått 12 poäng av Malta men att vi låg långt efter och att Ryssland ledde då knäppte jag av och somnade jag med.

ANNONS

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Maj 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kära Gabriel med Blogkeen
Följ Kära Gabriel med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se