Vid åttatiden kom din moster upp med kusin Ian och nu har vi legat och myst. Jag fick då en förnimmelse om att hur det skulle varit om det hade varit du Gabriel som låg där istället och då kom ju tårarna direkt igen. Då berättade jag lite för kusin Ian om att han har en kusin som inte lever. Satte på datorn och då har jag ju en bild på din Gabriel där och kusin Ian tittade länge på den och vi jag pratade om dig. Då rann ju tårarna igen, tänk att ni aldrig kommer att lära känna varandra, bråka och göra bus. Det var ju så perfekt med två kusiner så tätt och era mammor kunde varit mamma lediga samtidigt. Men nu ville det sig inte så tyvärr men det är lätt att drömma sig bort.

När din kusin tröttnat gick vi ner, och din mamma åt lite frukost, samtidigt som jag skrev här. Din kusin är ett lättskött barn som satt och jollrade vid sidan om i barnstolen. Men sen blev även hans hunger för stor så din mamma fixade lite mat till honom. Men innan jag hann ge honom det kom din moster upp och tog över.

Så din mamma gick upp och började städa på ovanvåningen, det kommer ju folk hit i helgen så jag tänkte att det var kanske lite behövligt iaf. Det fanns dessutom massa ren tvätt i sovrummet som skulle delas ut. Pratade lite med din pappa i telefon samtidigt, det går lite lättare då. Rensade ut bland papper och då hittde jag de kort jag fått efter det du föddes. Ett från din morfar och May-Gull, ett från fyra av din mammas chefskolleger och ett från din moster med familj och där var en sådan fin dikt på det. Så här låter den:

När dagen är tung och livet känns kallt

är det svårt att se en mening med allt

Så ensamt det är att bära en sorg

men bördan kan lätta med andrs försorg

För tankar kan värma och ord göra gott

en blick kan berätta att någon förstått

Så känn att du har ett stöd här i mig

för det ska du veta - jag tänker på dig!

Så rinner tårarna igen...jag hittade även våra band vi fick på sjukhuset ett till dig Gabriel och ett till din mamma. Du hade nr 027. Jag känner att det går inte ilka lätt att stoppa undan sorgen nu, tårarna rinner varken jag vill eller ej och jag är mycket mer lättrörd idag än vad jag varit i helgen.

Din mamma tänkte bjuda din moster på lunch på byn så vi tog på oss när kusin Ian ville sova och gick ut. Vi gick en liten extra runda och pratade. Din kusin behöver strumpor och din mamma lovade att köpa, men skulle göra det när din moster inte var med och bestämde men nu är han i behov av strumpor för de han fick av sin moster när han var liten har han växt ur! Så vi var inne i barnklädsaffären och köpte två par strumpor åt din kusin. De ena var med spöket Laban på, röda och fina, din mammas favoritfärg. Det köpte din mamma även till din kusin när han var liten men det var visst vantar!! När vi kom fram käkade vi nachos och det är alltid gott.

Vi tog en tur in i leksaksaffären men det är otroligt vad dyrt det är med saker till bebisar! så vi gick ut igen. Din moster tittde in på Unitis men det är inte handikaps vänligt så din kusin och jag stannade utanför. Solen sken så det var bara härligt att få vara ute.

Sen tog vi en tur till Dollar Store för din moster ville dit. Men din mamma handlade ingenting där denna gången.

Precis när vi skulle gå hem ringde en av din mammas anställda och frågade hur det var. Jag blev jätteglad över att hon ringde. Hon har brytt sig så extra mycket om din mamma när du Gabriel låg i magen. Äter du ordentligt? Du behöver extra järn och c-vitaminer? Nu vilar du och inte far omkring som vanligt? Ja, hon har försökt hålla efter din vilda mamma.

Hon sa även nu till mig lite förhållningsregler som att jag skulle gråta, skrika, bli förbannad och vara mycket med din pappa. Hon är även så mån om din pappa.

Hon berättade också hur mina tanter och gubbar reagerat. Din mamma jobbar ju på ett ålderdomshem och det sitter en grupp med gubbar och tanter utanför din mammas kontor och de är din mamma jämt ute och pratar med. Nu saknar de din mamma och frågar ofta hur det är med mig. En av sjuksköterskorna hade berättat för dem vad som hade hänt mig och de hade blivit så ledsna. Det gör mig också ledsen, även de hade ju sett framemot detta, att det skulle hända något kul.

En av tanterna har berättat att även hon var med om detta för kanske 60 år sedan och då fick hon bara veta att det var en pojken, inte varför det hände och hon fick inte se honom. Då känns det ju mycket bättre idag när man får ha dem hos sig, tänk om jag inte fått träffa dig Gabriel hur skulle jag då mått idag. Det var ju ändå så fint att ha dig hos oss den lilla tid vi fick och den skulle jag absolut inte vilja vara utan. Hade vi inte fått ha dig Gabriel hos oss då hade jag nog varit inspärrade någonstans nu, för då hade jag nog blivit helknäpp.

Då vi kom hem, tog vi en kopp te/kaffe. Jag berättde för din moster varför jag var ledsen. Det kändes bra att få gråta lite. Såg dessutom att jag fått ett mail av en grupp personal och då grät jag igen. Vi tog en runda skippo innan jag gick upp och städade färdigt. Din moster städade nedanvåningen och din mamma ovanvåningen, imorgon blir det delar av källaren.

Din moster fixade mat idag och vi åt och det var så gott. Gick upp igen och fixade till det sista, din pappa ringde och jag låg i vårt nystädade sovrum och pratade med honom. Berättade om gubbarna och jag grät igen. Vi pratade om att det är extra lätt att gråta när man blir berörd av andra. Din pappa gråter ju mest när din mamma är ledsen. Din mamma gråter lätt när andra är ledsna. Vet inte varför men det är väl för att man blir rörd över hur mycket folk bryr sig.

Hängde upp gardinerna i vardagsrummet, sen jag strykit dem. Det blev fint. Strök tom en skjorta till din pappa som jag aldrig annars gör. Jag hänga upp andra gardiner i köket också men måste handla panelgardinhållare imorgon.

Din mormor ringde, hon pratade först med din moster och sen med din mamma. Hon berättade att hon tittat på bilderna på dig Gabriel och jag blev så glad. Hon tyckte du var så fin men hon har bara sett det ena kortet och där kan man inte riktigt se om du är lik din mamma eller inte.

Hon undrade hur jag mådde och jag sa att jag är rädd för att gästerna i helgen tror att de ska bli serverde frukost, lunch och middag. Det kommer jag aldrig att fixa!

Din mamma fyller ju 40 på fredag och två av din mammas kompisar Anneli och Helena kommer från skåne på tordag kväll och stannar till måndag och din morbror Johan kommer också på tordag och stannar till måndag. Din mormor kommer fredag till lördag och din farmor och farfar kommer på fredag och din pappa är här hela helgen. Sen kommer nog även fam Tofilovski. Så det blir mycket folk, kanske för mycket. Men de som känner mig vet att jag gillar kalas och speceiellt paket. Är barnsligt förtjust i paket. Så när du Gabriel blev beräknad till den 21 april, tre dagar efter din mammas födelsedag tänkte jag att bara han inte kommer på min dag. Den dagen blir inte lätt att dela med sin mamma. Men nu fick vi ju var sin dag och det känns bra. Men det är klart, hade du fått levt hade jag mer än gärna delat min dag med dig Gabriel.

Din mormor sa också att firar jag inte min dag så kommer jag att ångra mig, och det är så sant. Jag vill ha en bra och glad dag den dagen, jag kan sörja vidare nästa dag.

Din moster och jag spelade ett parti skippo till och din moster slog din mamma med hästlängder. Skönt att hon fick vinna för en gång skull...

Har gråtit så mycket idag att linserna inte mådde bra så jag fick ta på glasögonen istället. Det känns ovanligt.

Din pappa var på någon konferans så han skulle inte ringa förrän lite senare idag, men vid halv elva gick din mamma upp och la sig för att skriva. Pratade sen med din pappa, pratade om att de sagt på TV att det var sunt att bråka i en familj och att det ledde fram till positiva saker. Att man kunde diskutera saker och man rensade luften. Dina föräldrar bråkar aldrig. Men vi diskuterar allt, den enda gången jag kan komma på att jag blivit arg, eller ledsen, var ju nu när din pappa var så hungrig att han höll på att svälta och sen helt plötsligt inte var hungrig alls längre och jag tänkte köra ifrån honom. Men det var ju nu när jag inte är mig själv, i vanliga fall skulle jag bar ryckt på axlarna och inte brytt mig. Men jag tror inte att man behöver bråka om man pratar mycket med varandra.

Ikväll var det din pappas tur att somna i örat på din mamma. Så vi sa godnatt och även din mamma somnade sött.