Alla inlägg den 13 april 2008

Av Carina - 13 april 2008 13:37

Idag sov vi längre och jag vaknade av att din pappa la sig nära mig och det är så mysigt att vakna så. Låg och pratade en stund, och jag visade honom kortet vi fick av Linda, Mia och Maggan och när han läste det så rann tårarna på din mamma igen och även din pappa fick tårar i ögonen. Det går inte en dag utan att vi pratar om dig lille Gabriel. Då både som sorg att du inte får vara med oss och som glädje att vi fick dig och vad du gett oss fast du inte fick vara med oss.


Vi gick upp och åt frukost, jag hörde din kusin Ian så jag gick upp för att ta honom så din moster kunde sova vidare men de var redan uppe båda två. När vi ätit tog din mamma tag i städandet igen, fick rum för rum färdigt och det kändes bra för varje rum som blev färdigt. Din pappa fick sätta rätt alla möbler och han städade datarummet som behöve mer städning än de andra rummen.


Åt lunch och sen förberedde vi oss för att åka hem. Din mamma skulle bara städa ett rum till innan vi åkte. Sen var det bara köket, tvättstugan och hallen kvar för din pappa och så snickarboden.


Det var med sorg i ögat din mamma sa hejdå till din pappa. För nu ska inte vi ses på flera dagar kanske inte förrän på fredag. Vi hade bestämt att vi inte skulle vara ifrån varandra mer än två nätter men när vardagen kommer emellan så blir det annat. Nu jobbar ju din pappa så vi måste ju anpassa vår verklighet efter det. Dessutom är ju din moster kvar och nu när hon snart ska åka hem vill jag ju inte lämna henne ensam här.

Jag hade ju helst velat att han följde med oss hem till Ljusdal för Anna, Pernilla och kusin Alice kommer och vi ska fira min födelsedag i förskott. Jag hade så gärna velat att han kom och fick tårar i ögonen och blev ledsen när jag kollade med honom om han kunde komma och han sa att han inte hann. Jag vet ju att han inte kan komma alltid fast jag så gärna vill och jag vet att jag inte heller kan ställa de krav på honom. Men tårarna kommer ändå och jag känner mig likväl ledsen.

Nu märkte jag ju att han inte hade en chans att hinna bli färdig samtidigt som han åker med oss till Ljusdal.


När vi åkte hade visst Anna redan skickat ett sms och de skulle kanske komma hem före oss...men jag hade missat det. Nu ringde Anna och de skulle stanna på vägen och mata lilla kusin Alice så de inte skulle hinna före oss.

Vi tog stora vägen hem över Hudiksvall och moster och kusin Ian sov hela vägen hem också.


När vi kom hem gick din mamma och handlade, passade på att ringa din pappa. Gör det så fort jag har en chans, många tycker nog att vi pratar för mycket men bara att jag hör hans röst blir jag trygg och glad. Vi har alltid pratat mycket i telefon ända sen vi träffades men nu pratar vi ännu mer. Ibland kan man vara helt tyst bara tanken på att han är i andra ändan gör mig glad.


De andra kom strax efter det att jag kommit tillbaka. Din moster skulle laga mat till oss och Anna och Pernilla skulle fixa för- och efterrätt. Vi åt bruchetta till förrätt, limekyckling till huvudrätt och chokladtårta till efterrätt.

Dina föräldrar fick var sin 40-års present som din mamma fick öppna, det var en hundspanns tur. Så nästa vinter ska vi boka tid och få åka hundspann. Det var verkligen ett jätterolig 40-års present. Dessutom fick jag en Kilkenny eftersom att jag är så barnsligt förtjust i presenter.


Din mammas chef ringde och vi pratade en del om framtiden. Jag känner ju att jag inte vill komma tillbaka till mitt gamla jobb. Jag känner att jag kommer inte att kunna stödja personalen när jag mår så här och de kommer nog inte att fråga efter stöd hos mig då jag är så här. Det måste vara svårare att komma tillbaka som chef som ändå har arbetsuppgifter som att stödja och ta massa beslut. Hur ska man kunna göra det när man är så förvirrad som jag. Jag kan ju knappt ta hand om mig själv alla gånger, missar hur mycket som helst hela tiden. Glömmer och är förvirrad.


Maggan kom och fikade efterrätt med oss. Vi satt och pratade och fikade länge. Sen var det sovdags. Jag ringde din pappa men han var inte färdig ännu utan skulle ringa tillbaka då han var klar. Inte förrän elva var han klar och ringde. Då hade jag kollat mailen och jag hade fått två mail från personal från jobbet. Jag blir lika rörd varje gång det är någon som tänker på mig eller oss. Det ena mailet var så fint skrivit att jag inte kunde läsa det för din pappa. Där stod att Du Gabriel borde vara nöjd som valde oss som

föräldrar! Jag blev så rörd och tårarna rann igen. Jag känner att jag inte kommer att kunna låta bli att vara ledsen ända tills förbi jag fyllt år och alla gästerna har försvunnit hem. Tårarna pockar på och jag känner att det blir svårare och svårare att hålla tårarna tillbaka. Så jag klarar nog inte av att vara utan tårar så länge, visserligen rinner tårarna med jämna mellarum men inte som innan.

Men innan jag somnade hade jag gråtit en stund iaf.

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
<<< April 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards